Vox Scriptura, vox Dei – Skriftens röst är Guds röst, del 2

Bibeln i förhållande till andra läror:
Om vi tittar lite på de olika läror, och religioner som omringar oss, vill vi se att låtsas- biblar av alla olika slag har vissa saker gemensamt, oavsett om de heter Koranen, Mormons bok eller gnostiska skrifter som Thomasevangeliet.

För det första. De gör anspråk på att vara i linje med det gamla, för att vara en auktoritet för de själar som redan lyssnar till Guds ord. De söker stjäla den höga position som de heliga skrifterna har. Detta var också ett problem under apostlarnas tid, var många skräv ut falska brev i deras namn (2 Tess 2:2).

För det andra. Samtidigt som de gör anspråk på att vara i linje med det gamla, vill de också komma med något nytt, en förbättring, en ännu tydligare utläggning. Muhammad sa att han var den siste profeten, den ultimate. Han menade sig fortsätta det som Moses, David och Jesus förkunnat, men han predikade något helt annat. Bibelns författare däremot talar inte om olika saker, utan man profeterade först om den frälsare som skulle komma ur det utvalda folket, men sedan förkunnade man den Frälsare som hade kommit. Allt pekar åt samma håll, allt pekar mot Korset.

För det tredje. De tilltalar inte hjärtat direkt, utan utkräver att man tror en viss auktoritet. Att tro på Koranen förutsätter att du tror på den auktoritet och det skryt som Muhammad har. Det räcker med att läsa Bibeln, för att se att de inte är i samma linje. För att tro Joseph Smith måste du köpa Mormons bok anspråk på att vara Guds ord. Så gick det däremot inte till när NT kanoniserades, utan man fastslog de skrifter som kyrkan redan betraktade som Guds ord, som innehöll apostolisk undervisning med ett rent evangelium. De bedömdes inte med tveksamhet så att man måste tro författarens egna anspråk. Utan de troddes och brukades redan från början som Guds ord. De upplästes i församlingarna och utbyttes med andra församlingar, och spriddes vida omkring (Kol 4: 16; 1 Kor 1: 2). Ett exempel är att Paulus brev jämställs av Petrus med GT: s heliga skrifter (2 Petr 3: 16).

För det fjärde. De innehåller ett annat huvudbudskap, men försöker imitera Bibeln för att få samma aktning som Bibeln.

För de femte. Bibelns böcker är inte författade av vilka som helst, utan av människor som har levt antingen i det gamla förbundet, eller har varit sända av Jesus själv, varit hans ögonvittnen eller levt i nära samarbete med de tolv apostlarna. Wanna-be-biblar har inte en sådan anslutning, även om del av dem gör sådant skryt, för exempel en del apokryfer. Koranen, Mormons bok etc. har ingen sådan koppling.

För det sjätte. De godkänns inte av kristenheten som helhet, utan florerar utanför kristenheten eller i små grupperingar.

För det sjunde brukar de flesta stora gudsmännen i kyrkans historia med bestämdhet avvisa dem, och gemene man tycker att de luktar skumt.

För det åttonde brukar evangelium bli till lag, såsom fallet är med Koranen. Utdragen ur exempel New-Age böcker talar om kärleken som en lösning på våra andliga problem, så att människor om de bara anstränger sig i kärleken, skall komma i en bättre gemenskap med Gud. Men Bibelns budskap är inte alls så. Den predikar inte att vi skall göra vissa saker för att närma oss Gud, utan den förkunnar att vi är stora syndare, och att Gud helt fritt och gratis har närmat sig oss och helt och fullt har återlöst oss en gång för alla. Kärleken utgår ur Gud. 1Joh 4:19 1Joh 4:10

För det nionde brukar de omöjliggöra en granskning av hur de kom till. Joseph Smith talar om plåtar som ingen kan finna idag, och om Urim och Tummin (som försvann i GT) som han skall ha använt sig av. Men de finns inte kvar idag. Muhammad talar om en ängel som visat sig för honom i en grotta. Men Paulus talar inte om något nytt, utan han talar om samma saker som många andra har sett. Låt oss bla se i 1 Kor 15:3-8:

Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna. Allra sist visade han sig också för mig, som är såsom ett ofullgånget foster.”

Det var alltså 500 pers som hade sett den uppståndne, och det fanns 12 ögonvittnen. Ville man ifrågasätta Paulus kunde man bara gå och fråga dessa människor.

För det tionde brukar de innehålla rena sakfel. I koranen finns det mängder av sakfel, likaså i Mormons bok och de andra skrifterna de har. Saker som inte stämmer med Bibelns vittnesbörd. Muhammad tar helt fel på vissa släktskap i Bibeln, vilka perioder folk levde i, hur dessa kulturer var m.m.

Om vi tittar på skapelseberättelsen, och ormen i Eden, så vill vi se att mörkret behöver tillföra lögn för att åstadkomma något ont. Han kan t.ex. koppla två sanningar tillsammans – sanningar som är sanning när det står ensam, men när man eventuellt kopplar dessa sanningar tillsammans så kan det bli lögn: ”ni blir som gudar med kunskap om gott och ont” – ”Ni kommer visst inte att dö”
Människan var ju redan egentligen formad i Guds avbild, och människan var ju också egentligen tänkt att vara en evig skapelse, men när frestaren kopplade dessa två sanningar tillsammans så blev det skapad en lögn, en ren villfarelse, en villfarelse som har åstadkommit mer skada för oss människor och vår jord än något ting annat.

Lögnarens jobb är att vilseföra, förgöra, föra oss till undergång och fall. Vi Kristna den osynliga kyrkan är Åklagarens största motståndare (Upp 12:12, Joh. 8:44). Då vi vandrar på vägen till sanningen och livet, Guds hemlighet har blivit uppenbarat för oss, och då vi vet sanningen står vi i vägen för lögnaren.
Lögnaren älskar att förblinda oss (2Kor 4:4), och det är precis denna inflytelse och lögn mormonkyrkan, Islam, Jehovas Vittnen, och andra som har hamnat under falska evangelier är under.

Kampen mot det onda, de onda makterna (Ef. 6:10-20) handlar inte om vem som gör bäst gärningar, vilka som visar bäst kärlek, vem som är starkast, nej denna kamp står inte i styrka, men i Sanning.
Det är också därför vi kristna är frälst av Tro, Tro i Bibeln handlar om tilltro till Gud och hans frälsningsvärk- och ingenting annat.

För att bekämpa irrläror, och villfarelser som kommer genom Islam, mormonkyrkan, New Age, Jehovas Vittnen, MFS med flera. Måste man ta sig till användning av Sanningen, Andens svärd som är Guds Ord- Bibeln, evangeliet, vittnesbördet om Jesus Kristus, Andens svärd kan ses som ett Gudomligt verktyg för att sätta människor fria från den ondes våld.

Michael G Helders

Det här inlägget postades i Bibeltolkning. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Vox Scriptura, vox Dei – Skriftens röst är Guds röst, del 2

  1. Vesa Annala skriver:

    Många tänkvärda tankar! Det vi behöver är att upphöja Skriften och genom Skriften upphöja desshuvudperson, Jesus. Att ta fram en bibelsyn som är rätt, balanserad, skriftenligt och rimligt är oerhört viktigt. Två viktiga kriterier behöver utarbetas, ett inre kriterium (Bibelns egna utsagor) och ett yttre kriterium (d.v.s. hur kan man försvara Bibelns särställning inom världslitteraturen och som källa till en kunskap som går över den naturliga kunskapen).

    Men som sagt tack för många goda tankar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *