I fyra tidigare inlägg i denna blogg har sammanställts kommentarer och mediainlägg som berört Uppsala Baptist och delvis en fd missionsförsamling som lämnat Equmeniakyrkan.

Varje inlägg lever inte självständigt utan förhåller sig till utsagor och fakta samt underlag som redovisats tidigare. Den som går direkt in i inlägg 5 tappar förutsättningarna för detta.

Ett  antal utsagor eller värderingar som riktats mot församlingen av kyrkans centrala andliga ledare, har analyserats och kommenterats i inlägg 1-4.

Här skall slutligen belysas några sammanfattande observationer som varje läsare självständigt måste värdera.

Ord och språk

Språket är vårt medel för att föra tankar mellan människor och för att utbyta värderingar och fakta men även känslor. Värt att notera att vissa ord har olika betydelser för olika människor. Här finner vi så kallade värdeord som i vissa sammanhang har en vidare mening för vissa än vad de egentligen kan ha för andra eller det stora flertalet.

Begreppet INKLUDERANDE är ett tidstypiskt sådant som ofta används i samband med HBTQ och kristna församlingars verksamhet. Initialt verkar det vara ett sk styrord som är positivt värdeladdat. Det kan dock uppfattas ha olika betydelser och är därvid inte lätt att konkret förstå. Dess motsats är exkluderande.  Vilken församling vill INTE vara inkluderande och vill någon vara exkluderande. Alla är vi syndare och Guds barn och behöver nåd och omvändelse och blodets renande/försonande kraft. Men detta  ords nyttjare avser uppenbart något annat än den bibliska tolkningen om att ALLA är skapade till Guds avbild och att bara Jesus var utan synd.

Reellt brukas ordet INKLUDERANDE av de som driver en linje av HBTQ frågor för att beskriva om församlingen/kyrkan accepterar homosexuella relationer och äktenskap. De som inte gör så blir exkluderande och de som gör så blir motsatsen. Den församlingsmedlem som inte anser att Guds ord anför att HBTQ utlevelse är ok kan också bli exkluderad för sin tro.

De kan som i Uppsala bli en liten rest som man helt enkelt anser som besvärlig och som bör stötas bort om man inte i tysthet accepterar kyrkans “moderna”program. Alltså kan de också bli exkluderade av dem som anser sig stå för inkludering.

Genomgående i Equmeniakyrkans mediala kommunikation är orden ofta blir tolkningsbara. Inkludering kan handla om tex Johnny Cashs musik in i en film eller i revision för en bättre riskbedömning. I HBTQ kulturen står det för något specifikt men i en kristen  församlings liv för kärlek till alla Guds älskade barn…

Förening eller kristi kropp

Den bibliska församlingen var ingen förening eller organisation. Det var en rörelse av mycket dynamisk karaktär.

1848 i Vallersvik startade den fria baptismen. Alla medlemmar oaktat kön fick samma beslutsrätt i det evangeliska arbetet och skillnaden emellan SB och politiskt styrda patriarkala  Svenska statskyrkan blev stor.

I folkväckelsen i Sverige fanns en balans mellan demokrati, förening och ledning. I SB hade diakonerna liksom vice föreståndaren en särskild roll. Men i djupet fanns en repsekt för församlingen som Kristi kropp som inte såg som en förening i likhet med tex tennis- eller frimärksklubben.

Flera av inläggen och yttranden från Equmeniakyrkans ledning visar en uppenbar mästrande attityd med “föreningstanken” som verktyg. En Kristi kropp behandlas inte med de omdömen och styrord som de andliga ledarna delar ut.

Trygga miljöer för HBTQ personer

Equmeniakyrans centrala andliga ledare påtalar för Uppsala baptistförxFörssamlingen uppger dock att man inte erfaritatt någon otrygghet i miljön skapats.
De ord som främförs av kyrkan bottar utan tvekan i en analys eller värdering av att församlingen inte gjort rätt och inte kan fastlägga at kyrkan ÄR en trygg miljö för HBTQ personer. Församlingen  måste säkerställa trygga miljöer för människor man benämner “HBTQ personer”. Frågan som envar läsare måste ställa sig om det är hot och våld, fysisk faror och gifter eller tunga lyft som som skapar otrygghet. Eftersom detta inte framgår men envar kan ana hur de sublima glidningar i språket och ordens innehåll formar Kyrkans diskreta budskap.

Sebastian Stakset är kanske Sveriges mest kända väckelsepredikant just nu. Hans predikningar och möten drar tusentals besökare och förkunnelsen är enkel och tydlig. Tron på Bibeln som Guds ord. Omvändelse från synd och Guds nåd och krlek förändrar livet.

Är möjligen en svensk, frälst fd kriminell missbrukare som älskar Jesus ett hinder för den trygghet, Är hans så kallade traditionellt kristna väckelsebudskap något som kan skapa otrygghet.

Eller är en klassisk evangelist kanske en frälsningssoldat,  skäl till att ana otrygghet för HBTQ personer?

Det finns en avgörande fråga kring synen på Bibeln. Skall vi tro att den är Guds ord eller skall vi försöka undvika delar i Guds ord som verkar kunna stöta, irritera eller låta gammaldags. Ord som inte stämmer med dagens politik eller sociala normer eller inte går att evidensmässigt mäta med vetenskapens erfarenhet. Är en trygg miljö för HBTQ personer en där Ordet och undervisning/predikan förändras för att inte skapa otrygghet.

I NEDANSTÅENDE BIBLISKA TEXT FINNS I SJÄLVA GUDSORDEN EN FÖRKLARING AV JUST GUDS ORD SOM INTE ENBART ÄR TRYGG BEKVÄMLIGHET I ATT ALLT ÄR SOM DET ÄR.

Hebreerbrevet 4:12 B2000

Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.

 

ETT HELT UNIKT PÅSTÅENDE:

– Man påstod om Uppsala baptist: Ni skiljer Er åt från Equmeniakyrkan  i “Människosyn”

Tidningen Världen idag har citerat en skrivelse kyrkan ställt till församlingen i Uppsala.

Världen idag har tagit del av skrivelsen från kyrkoledningen i Equmenia­kyrkan, som skickats ut till församlingens medlemmar. Där skriver de att de följt samtalen i församlingen under en period och att de ”anar att en del av er inte delar värdegrund med Equmeniakyrkan”.

De redogör i brevet för de skillnader som de menar gör det svårt för medlemmarna i Uppsala baptistförsamling att fortsätta tillsammans. Bland annat tas skillnader i bibel- och människosyn upp.

”Ni har olika syn på Bibeln och sättet att läsa, tolka och tillämpa bibeltexterna – eller kanske framför allt bibeln kontra/med nutida kunskap om människan när det gäller till exempel hbtq och jämställdhet. Detta leder också till att ni skiljer er åt i människosyn”, skriver Equmeniakyrkan.

 

Människosyn eller begreppet människovärde är centralt för alla människor, samhällen och sociala sammanhang men också för dem som följer Jesus. Equmeniakyrkans utsaga rakt ut att Uppsala baptist skiljer sig från Equmeniakyrkan är faktiskt oerhörd och kan ses som en form av anklagan i förhållande till den synen som kyrka utgår från och bedömer andra utifrån.n

Så här kan kort en annan evangelisk kyrka enkelt och rättframt förklara sin människosyn:

“Vi tror, liksom alla kristna, att människan är skapad av Gud till att vara Guds avbild. I varje människa finns något av Guds eget väsen nedlagt. Människans förmåga att älska speglar Guds egen kärlek, människans kreativitet och skaparlust är en reflex av Guds egen skaparglädje. I detta att varje människa är en Guds skapelse ligger också hennes värdighet. Varje människa har ett fullständigt mänskligt värde, även om hon är gammal och inte kan arbeta eller har funktionsnedsättningar som gör det svårt för henne att fungera i samhället. Människans värde beror inte alls på vad kan prestera.

“Samtidigt som människan har denna unika roll som Guds avbild så är hon också en del av hela Guds skapelse, jorden och universum. För hela skapelsen vittnar om Gud, hans allmakt, visdom, fantasi, skaparlust och kärlek. I denna skapelse har människan ett speciellt ansvar att vårda och sköta jorden, att förvalta den på ett gott sätt.

Till denna i grunden oerhört höga och positiva synen på människan kommer dock insikten att människan med sin fria vilja kan välja bort Guds gemenskap ur sitt liv. Synden är en realitet att räkna med, och människan kan på avvägarna från Gud verka kunna bli hur ond som helst. Behovet av omvändelse till Gud, nåd och förlåtelse är viktiga delar i Pingströrelsens förkunnelse.”

Fil.doktor Per Landgren resonerar lite om begreppen kring människovärde i denna länk

https://kyrkaochfolk.se/2023/02/20/manniskovarde-identitet-och-identitetspolitik/

Specifikt kring kristen människosyn finns en kortare förklaring av Per Landgren i denna länk:

https://www.varldenidag.se/tro-och-liv-serie/en-kristen-manniskosyn-grundas-i-tron-pa-manniskan-som-guds-avbild/repvhy!fDZ52DAopvQha3cG90qTWQ/

Vare sig Equmeniakyrkans teologiska grund, i kyrkohandboken eller via en sökning på Equmeniakyrkan avseende ordet “människovärde” finns material som gör att det är möjligt att väga kyrkoledningens påståenden mot ev kyrkans fastställda kriterier.  I en gemensam text mellan kyrkoledningen och kardinal Anders Aborelius finns dock viss text som eftersom den är underskriven av kyrkoledningen  torde vara något som ledningen står upp för

 

https://equmeniakyrkan.se/uttalande-kring-manniskosyn-och-psykisk-ohalsa/

I samma textklipp ovan finns ett antal påståenden om hur samhället eller politiken eller ekonomin ser på människan och utnyttjar henne. Dessa är extrema och några gravt osanna och måhända resultat av känslomässiga vågor. Med det kan inte försvaras att enskilda fattiga eller utsatta kan drabbas förfärligt och avskyvärt av politik, ekonomi eller sociokulturella övertygelser. 

Eqmeniakyrkaans kyrkoledare berör med några få ord  en baptistförsamlings påstådda människosyn och påstår att den är avvikande mot kyrkans.

Intressant, men också obegripligt. är att det utifrån mediala möjligheter är svårt att finna någon tydlig eller entydig proklamation eller uttolkning av Equmeniakyrkans påstådda människosyn.

(Om någon läsare funnit kyrkans nedtecknade människosyn önskas till denna blogg den texten så vi kan ändra ovanstående slutsatser)

Om att hålla samman olika synsätt på Guds ord

Equmeniakyrkan har som policy godtaget två divergerande synsätt på äktenskap. Enkönade och tvåkönade är jämförbara i biblisk kontext.

Det finns en betydande skillnad i att leda en organisation med ideell verksamhet såsom Röda korset mfl där idealiteten och dess innehåll utmejslas i den ideella föreningen och av dess medlemmar och organisationsstruktur. Där kan olika åsikter brytas och någonstans i alla demokratiska processer so vill hålla samman organisationen måste medlemmar komma överens om att helheten är viktigare än just min åsikt om tex första hjälpen-gruppernas inriktning. Passar det inte får man lämna helt enkelt.

Men hur är det med en sammanslutning där kristna församlingar och tusentals kristna skall hålla ihop som en kropp, och som Kristi kropp på jorden. Bibeln varnar ju oss för splittring-

Idag och i det som syns som ärenden för Rimbo och Uppsala baptism beskrivs “splittrarna” (rätt tydligt) vara de som står fast vid kyrkans och församlingens “gamla” tro och lära och som inte accepterar tex en ny “vetenskaplig” bild av sexualitet och äktenskap. De som ser sig som nyskapare ser sig inte som splittrare utan som moderna insiktsfulla toleranta och empatiskt inkluderande kärlekens apostlar.

Men hur håller man ihop en kyrkoorganisation under press av medlemstapp och teologiska brytningar?

Svaret är inte enkelt.

I 1 Tim 3 och 1 Pet 5 beskriver Bibeln de krav som gäller för dem som skall vara församlingsledare. Ledarskapet i Kristi kropp är centralt och Bibeln ger dessutom ett slags uppföljnings-eller utvärderingsansvar. Ledarna döms en dag efter en annan måttstock.

I fallet Uppsala baptist och hur kyrkans främsta andliga ledare talat och agerat faller ett stort ansvar på dem. En blogg kan inte och skall inte utvärdera dem individuellt. Det finns en annan tid och domare för det som också kan frikänna i kärlek. Men det som är noterbart är hur egendomligt Equmeniakyrkan agerar i de roller som ledarna har.

I fallet Uppsala baptist ville man uttryckligen helst mjukt annars hårt bli av med en del medlemmar som ogillat kyrkans syn på HBTQ. Detta kommunicerades dessutom ut i kristen press, och sågs tydligen inte som enskilda själavårdsåtgärder.

 

I vilket led marscherar Du? Om betydelsen av tillhörighet eller kontext. Kan man supporta en del men ta avstånd från en annan.

Men samma kyrkoledare, samma andliga ledare i Stockholms regionen kan paradera med nutidens största Baal hyllande parad Pride med kyrkans symboler stolt framhållen. Det vore ju alledeles föredömligt om kyrkan mitt i denna kökkenmödding stod för Jesus, nåd förlåtelse frälsning och renhet. Frälsningsarmen är ju välkänd för att vistas i särskilda miljöer men den armen har ju alltid pekat på Jesus som vägen från och vägen till.

Historiskt har inte heller armen bekräftat miljöernas lämplighet eller bejakat livsstilen. Kyrkoledaren har bejakat deltagande i Pride “för att hon kan” och också sagt att allt som framförs inom rörelsen ställer hon inte upp på. Om det gäller synen på prostitution, barnsex, pisksex eller polysex framgår inte men dessa inslag fanns ju med. Men under det paraplyet marscherade kyrkans högsta andliga ledning med reservation om att allt gillas inte men under dess fanor vandrades det.

Herrarna i vita skjortor ovan representerar extremhögern som knappast hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Men samtidigt värnar de om de äldres rättigheter och trygghet och respekt för gamla människor som bor i landet.

Kommunisterna som vill förändra landet och politiken och som gillar Kina Sovjet mm vill arbeta med arbetarklassens bästa för ögonen och befria förtryckta.

Med Jenny Dobers argument om Pride och förhållandet till olikheterna skulle det vara intressant om övriga kyrkoledare knallade med ide svartbrunas och illröds tågande proklamationer. Få tror att det är realistiskt och logiken blir då att ma egentligen gillar rätt mycket av innehållet i Pride och vad organisationen bakom står för.

Men vad står Pride för egentligen. Björn Donobauer har rett ut en hel del.

https://donobauersvenska.blogspot.com/2018/07/blogtext-pride.html

Men…om man ser kyrkan som en ideell förening blir lösningen att man med viss humanism och en viss tid, viss ömmjukhet  en myckenhet av dialog utgår från att människor skall vänja sig med att ha olika åsikter men ändå hålla ihop. Utgångspunkten är nästan undantagslöst att de med den befintliga “gamla” åsikten skall tolerera eller acceptera den nya. Inte tvärtom. Veterligen har detta aldrig sett som något möjligt överhuvud taget då det bryter mot ordet “inkludering” som centralt lärobegrepp.

Visst… Några gillar hårdrock med Jerusalem, andra ännu Einar Ekberg och andra gillar lovsånger i halvtimmespass. Där finns ju en grogrund för konflikt som kan lösas över tid med helhet och mål som fokus och tidens tand som tekniskt hjälpmedel.

Men i frågan om Guds ord är Guds ord eller ord som visar på Gud, men ord som inte är hållbara över tid blir problemet ett anat. En teolog från EFK skrev härom sist att man int kan se Guds ord som något som håller över tid….

Om en grupp människor upplever att synen på HBTQ frågor är präglade av ett insläpp av Baal blir en fråga om Baal faktiskt finns och agerar eller om det handlar om sociala och psykologiska föreställningar. Om en grupp ser Pride som en manifestation till Baals ära och den pågående samhällsförändringen kring HBTQ som ett resultat av ökat inflytande från såväl Baal som Molok, blir frågan annorlunda.

Då blir frågan om man i en Kristi kropp genom samtal kan komma fram till att vi tycker olika men håller ihop. För den part som är så att säga för HBTQ integrering i Kristi kropp blir samtalet ett medel för att få “gammeldags väckelsefolk” att i syskonkärlek acceptera att vi gillar varandra. Men för dem som faktiskt ser detta som Baalsdyrkan blir samtalet något helt annat.

Medialt och externt blir de om förespråkar samtal och helhet de som med ömhet inkluderar och därvid en positiv kraft. De som värnar om att Guds ord är Guds ord och församlingen Kristi kropp och Bibelns budskap om homosexualitet och enkönade äktenskap blir spåren av Baal tydliga in i samtalet. Vem är god och vem är ond? Vem har rätt, vem är radikal, vem är konservativ…

DÅ uppstår en djup teologisk och andlig fråga om jag ger mig åt Herren och varför vi ser frukter av den andres, motståndarens, verksamhet. Då löses inte det av tidens tand eller förtroliga samtal. I det läget är kyrkoledare Svenssons ord indikationer:

https://www.dagen.se/nyheter/2023/03/26/hittar-man-inga-losningar-far-det-bli-en-hard-separation-till-slut/

En kyrkoledning som säger och som beslutat om att församlingar kan välja olika i vår kyrka försöker skapa en neutralitet mellan olika perspektiv. Men när kyrkoledningen öppet demonsterar i tex Pride tåg försvinner ju ledningen neutralitet ut i lögnens papperskorg.

Ledningen HAR JU TAGIT STÄLLNING. Man har satt ned foten på den ena sidan och man är andliga ledare.Man går inte i demonstation med vem som helst om man inte sympatiserar med demonstrationens huvudman och syfte.

 

I text ovan lyfts två Bibelställen upp som anger krav på andliga ledare. En jämförelse med hur samma kyrka och ledning agerade avseende Uppsala baptistförsamling och välkänd pastorsprofil nu föreståndare i Eqymeniakyrkans kanske största kyrka Immanuelskyrkan i Stockholm. Så här proklamerar pastorn sin syn;

“Det finns kyrkor som rekommenderar celibat för personer med viss sexuell läggning. Och visst får en leva i celibat om en vill. Men för den som vill dela livet med någon, ha sex med någon, vardagsbråka med någon, kyssa någon eller storhandla med någon – så rekommenderar jag i stället samliv. Med valfri person eller valfria personer. Oavsett pronomen. Så länge personen eller personerna i fråga själva vill dela livet, ha sex, bråka, kyssa eller storhandla med dig är det fritt fram. Jag är övertygad om att det är fullt kompatibelt att vara kristen och samtidigt dela livet med någon en älskar. Med sex och barn och allt. Om en vill. Och i övrigt är det även fullt kompatibelt att vara kristen och sambo, gift, skild, en av personerna i ett kollektiv, singel, monogam, polyamorös, asexuell, förälder, barnfri … Det går alldeles utmärkt att vara kristen och leva i något annat än hetero-tvåsamhet-med-barn-livet. (s 105)”

Utifrån 1 Petr 5 1 Tim 3 finns nog skäl att fundera. Exemplen är flera. Hur kommer det sig att kyrkoledare Svensson ser “gammeldags bibeltrohet” som brister i “människosyn” som bryter mot kyrkans opreciserade syn men accepterar och lyfter fram andliga ledare med budskap som det ovan. Men det finns flera exempel…

En ny folkgrupp lanseras.

Vi människor är skapade av Gud. Unika men alla Guds barn. Älskade av Gud. Födda lika men med olika personligheter som ofta blir mer olika ju äldre man blir.

Kyrkan använder ordet HBTQ personer som gemensam beteckning av en grupp personer som man förutsättningslöst kallar HBTQ personer.

Å ena sidan finns en ambition att normalisera människors sexuella läggning. Man är inte sitt kön eller sin läggning utan individer ej sällan i en grupp.

Vill man normalisera att det finns individer med sexuell attraktion till personer av samma kön är det märkligt att dessa får epitetet HBTQ personer.

Med större varsamhet borde de ses so individer. Den sexuella attraktionen kan vara en privatsak eller uttryck för det och inte något som ingår i en beteckning av ny folkgrupp. Gud skapade alla lika. Alla är älskade av Gud. Det bör räcka långt.

Slutord

Sammanfattningsvis känns det som hänt Uppsala och Rimbos församlingar som tråkigt och djupt bekymmersamt. I ljuset av hur samma ledning agerar i grav obalans i förhållande till andra händelser finns ett genomgående drag. Tyvärr är inte exemplen ovan från två församlingar inte unika.

Nej, i upplevelser in i djupaste personligheten bekräftas här att mönstret stämmer utöver ovanstående exempel.

 

Apendix

• I sökande av Equmeniakyrkans ställningstagande avseende kyrkas föredömliga människosyn (jämfört men den som baptisterna i Uppsala stod för) hittades nedanstående förklaring från en svensk församling som önskat tydliggöra detta utifrån Bibeln. Kyrkans officiell ståndpunkt har eftersökts men är ännu inte känd. Men eftersom själva kyrkoledningen refererar till den borde den finnas och vara tillgänglig….För kännedom enbart;

“Människosyn och människovärde

Bibelns människosyn skiljer sig radikalt från en ateistisk grundsyn.

 

.