Att vara samfundsledare är konsten att uttrycka sig i mitten, brukar vi ironiskt hävda. Och i ställningstagandet kring homosexualitet(Dagen 13/5, Dagen 13/5) har Evangeliska Frikyrkan gjort sitt yttersta för att hitta den absoluta mittpunkten i spännvidden av åsikter i den delvis sekulariserade trosgemenskapen.
Men EFK-ledarna Ingemar Forss och Linalie Newman sviker sitt uppdrag när de tror att uppgiften är att hålla ihop rörelsen så mycket det bara går, när deras uppdrag i själva verket är att tjäna rörelsen troget inför Gud och stå upp för Hans givna budskap och vilja. Deras vägval ligger dock helt i konsekvens med det svaga ledarskap som hela deras mandatperiod kännetecknats av.
Upplevelser och Tidsandan skriver över Bibeln enligt EFK
EFK försöker framstå som evangelikalt genom att förvränga begreppet evangelikal. Evangelikal är att vara trogen mot evangeliet, dvs Nya Testamentet men EFK har skaffat sig andra källor som går före.
EFK konstaterar att samkönade relationer definieras som Synd, (d.v.s. en ondska) i Bibeln men ”omadresserat” till vår tid omvandlas synden till en ”naturlig brustenhet”(dvs inte synd och inte ondska utan mer som att tvingas ha glasögon). Vår tid skriver alltså över Bibelns ord enligt EFK och då är man inte längre en evangelisk rörelse.
Likaså är det inte bibeltexternas undervisning som är avgörande för vilka som ska beviljas medlemskap i en församling enligt EFK-ledarna, utan att man upplever och ”känner igen Guds Ande i människor som lever i en samkönad relation”. Denna ytterst flummiga grund låter man alltså styra samfundets teologi vilket naturligtvis öppnar för rent godtycke. Som biblisk grund anför man Apg 15 om hur hedningar välkomnades in i församlingen, men hedningarna hade ju inte koppling till någon viss uppfattning om synd utan var bara en ”etnisk” gruppering, vilket gör att den teologiska liknelsen blir meningslös.
Bibelordet och den klara undervisningen skrivs alltså över både av nuvarande tidsanda och våra subjektiva upplevelser av Guds Ande enligt EFK-ledarna och då är man inte längre en evangelikal rörelse utan man har blivit Oevangeliska Frikyrkan(OFK).
Bekänn dina synder, döp dig och lev kvar i dina synder!
OFKs arbetsgrupp ger rådet att man ska döpa människor som lever i samkönade relationer samtidigt som man bekänner att samkönade relationer definieras som synd i Bibeln. Dopet som handlar om att bekänna sina synder för att begrava dem och lägga bort dem genom dopet till Jesus Kristus och stå upp till ett nytt befriat liv med Honom. Enligt EFK-ledarna ska vi alltså döpa människor för att de ska stå upp och leva kvar i de gärningar som Bibeln enligt EFK-ledarna definierar som synd.
EFK och Herren är inte överens om Bibelsyn
EFK tycker att det är bra att samkönade lever ihop, för vissa, men för andra är det inte det. Och det verkar vara beroende på åsikterna i det sammanhang där förkunnelsen sker. Vilken hopkoksteologi för att passa olika församlingar och smaker i samfundet! EFK skriver vidare att ”Guds ord är inte en samling tidlösa trossatser”(vilket är oevangelikalt i sig). Men Hebr 13:8-9 skriver ”Jesus är densamme igår idag och i evighet. Låt er inte ryckas med av alla slags främmande läror”. Och Ps 119:89-90 hävdar; ”Herre, för evigt står ditt ord fast i himlen. I alla tider gäller vad du sagt”. Det är uppenbart att EFK och Herren har olika syn på saken.
Utan synd behövs ingen frälsning
EFK upplever att den tidigare klassiska kristna hållningen om synd varit ett hinder för att nå människor med evangelium och vill ta bort en stötesten. Men att slå in på vägen att omvandla synd till bejakade handlingar för att inte stöta bort människor från evangeliet gör ju att poängen med evangeliet försvinner. Evangelium är ju att predika både synd och nåd. Synd, för att människan ska inse sin dödliga belägenhet. Nåd, för att visa vägen till liv, förlåtelse och befrielse från synd. Utan synd behövs ingen frälsning. Bortförhandlar vi synden behöver vi inte evangelisera alls. EFK verkar tro att evangeliet är att vi ska bli “kompisar” med Jesus men frälsningen innebär en mycket skarpare och mer allvarlig verklighet än så.
Att ändra så sakta som möjligt för att få med så många som möjligt
Slutligen vill inte EFK ge någon slutsats kring äktenskapet fastän slutsatsen är självklar. Det är uppenbart att det finns en underliggande agenda där taktiken är att förändra en så liten bit i taget för att bevara så många medlemmar som möjligt på resan. För målet är ju ändå tydligt. Det vore helt inkonsekvent att bejaka och legitimera trogna samkönade relationer som goda, utan att också bejaka vigsel av samma relationer. Guds form för sexuella relationer är nämligen och har alltid varit äktenskapet och vigsel markerar trohet. Att säga att samkönade relationer är bejakade och godkända av Gud men vi vill ändå inte viga dem, vore ren apartheid. Men EFKs ledning vill inte stå upp för Guds evangelium och inte erkänna sin liberala riktning för snabbt, de vill bara röra sig i mitten av sitt sekulariserade samfund, för att så många medlemmar som möjligt ska fortsätta vara kompisar.
Råd till trogna lärjungar
För församlingar och enskilda som vill leva kvar i Guds ord och på evangelisk grund finns bara ett naturligt råd. Stå upp, dra ut, lämna det fallna sammanhanget medan tid är. För resan bort från evangeliets sanning har tagit sitt tydliga avstamp och det kommer bara att bli värre i en regelbunden takt, var så säker.
Evangeliska Frikyrkan har fallit!
Jag reagerade också på påståendet att: ”Guds ord är inte en samling tidlösa trossatser”
Anders Sjöberg (präst, teolog, författare till ett flertal böcker, missionsföreståndare för EFS 2001–2009 och ordförande i Svenska Evangeliska Alliansen 2010–2012) är av annan “uppfattning”. När Jesus frestas och säger “det står skrivet” är innebörden: “Det har skrivits en gång med bestående giltighet.”
“Alltså, det är lika sant idag som när det skrevs”, klargör Anders Sjöberg! Se videon i länken.
Här kommer länken: https://exit.ifragasatt.se/?url=https://youtu.be/1pjjGJz89gc?list=PLf12k27dMoihd4JJyZvg1K0NJRApez8Y_&t=382
Problemet är att kyrkliga ledare inte längre läser Skriften naturligt. När man lämnar den naturliga läsningen börjar man läsa in i texten saker och ting som är populära och som låter väldig “kärleksfulla” och bejakande av det “mänskliga”. Moralisk relativism håller på att ta över (har redan tagit över) den bibliska moralen.
Moraliska relativism hävdar att eftersom det inte finns absoluta normer för människans moraliska beteende bör man därför tolerera olika sorts beteende eftersom ingen i slutändan har vare sig fel eller rätt. Det blir upp till individen att avgöra vid varje tillfälle vad som är lämplig och godtagbar beteende. Huvudsak är att inte skada den “andra”. Och den “andra” har ingen rätt att kritisera “mitt” beteende. Och eftersom man inte riktigt (inom den kristna kyrkan) tror på Skriftens normativ auktoritet är man tvungen att hela tiden “söka sig i mitten” i det som inte har några (absoluta) gränser. Folk blir förvirrade och evangeliet blir inaktuell och föråldrad.
Samtidigt är det viktig att vi som tror på Skriften inte gör evangelieförkunnelsen till en moralpredikan utan lägger fram evangeliet som Guds enda lösning för syndens (dvs. moraliska felstegens) proplematik.
Jag är frälst sedan tre dagar sedan. Är en äldre man pensionär. EFK är en västerländsk skapelse.Det hela går ut på att ha roligt.Jag undrar är Alfa kurser roliga? Bott i Afrika ett samhälle där bygger på kärnfamiljen.Ensamhet finns inte, de söker inte att få något helande från nästan.Det vill säga de söker anden de har anden men söker anden. Efk tog bort vigselrätten för att följa världen.Själv left i psykologiskt och kroppslig smärta.Och left i synd.Äktenskapet är att dela kärleken man kvinna.Och dela ordet bibeln. Sverige har aldrig varigt kristet.Jag ser Efk som en urvattnad företeelse.Men vi lever i de sista dagarna på gott och ont.Bibelläsning är a och o alfa kurser är roliga.