Om ordens makt och dess kontext. Del 3 av 5.

OBS UPPDATERAD TEXT.

– Dock fortsättning från del 2.

Baptister antas ej dela Equmeniakyrkans värdegrund

Utifrån  texter nedan och skrivelse från kyrkoledningen redovisas Equmeniakyrkans budskap formade  som påståenden eller svar efter ett konstaterande, Ett exempel::  “anar att en del av Er inte delar kyrkans värdegrund.” Ett sådant påstående utfärdar ingen utan att man konstaterat att det finns en avvikelse från något till något. Avvikelsen som är utgångspunkt för värdeord/styrord är  Equmeniakyrkans nuvarande policies och värderingar i förhållande TILL DET SOM ANSES VARA GAMMALT BAPTISTISKT ARVEGODS SOM INTE FÖRSVUNNIT I DEN NYA..

Ett citat ur kyrkans medlemsbrev ser ut så här:”anar att en del av er inte delar värdegrund med Equmeniakyrkan”

https://www.varldenidag.se/nyheter/bibelsyn-bakom-konflikt-i-uppsala-baptistforsamling/repwct!pAab4mWhCbLAUk0Ijgf7mA/

Ingen annan skall sätta sig till doms över andra men söka gemensamt guds vilja. Equmeniakyrkan centralt önskar att medlemmarna skall pröva respekten för församlingen och dess baptistiska rötter. (Ordförande Nina Pirander)

Inledande förutsättningar:

  • Angivna områden för funderingar bygger på utsagor, utdrag ur brev, intervjuer mm, gjorda av kristna tidningar samt redovisade medialt. Equmeniakyrkans egen tidning Sändaren är en källa. Kyrkans hemsida och Facebook har också använts. Man måste alltid värdera verkligheten utifrån det journalistiska underlaget, men samtliga källor måste nog anses som seriösa- En källa redovisar dessutom citat från brev skrivet av kyrkoledaren. Man kan också ha invändningar mot att fördjupa en analys på just mediauppgifter. Självfallet är det en risk för feltolkning, men risken är beroende på  källornas trovärdighet. Som läsare (frikyrklig gammaldags läsare) är dock det sammanlagda budskapet till omgivningen det som scannats av.Det är den bilden som kyrkan ger via sin kommunikation externt. Givetvis kan det finnas andra direkta källor mellan församling, medlemmar och kyrkan. Genom att även såväl kyrkoledare Svensson som den regionala kyrkoledaren kompletterat att den mjuka separationen kunde följas av en hårdare….finns det starka skäl att detta måste ses som ett yttrande avsett för extern förståelse för församlingar och grupper med liknande frågeställningar som i Rimbo och Uppsala.
  • https://www.dagen.se/nyheter/2023/03/26/hittar-man-inga-losningar-far-det-bli-en-hard-separation-till-slut/

Utifrån vas som skrivits i inlägg 1 och två problematiseras och ifrågasätts nedan vardera av de styrord eller invektiv som finns i det journalistiska materialet. Kyrkoledningens externa och det som märks av det interna är anmärkningsvärd såväl i omfattning som bredd. 

 A. Grundläggande värderingar

Regional kyrkoledare Jenny Dobers som anser att baptistförsamlingen inte skapat trygga miljöer för HBTQ-i människor

Kyrkoledaren i glad parad på Pride.Iförd tjänstedräkt. Med skylt som visar på arbetsgivarens och hennes kyrkas engagemang.Till Baals ära? Eller i Biblisk anda?

Begreppet Grundläggande värderingar är nog välbekant. Ibland likställs det med värdegrund, ibland ses det som skilda begrepp.

Värt att notera är att det är svårt att precis fastställa vad som avses med begreppet. SIQ Institutet för Svensk Kvalitet har listat sammanlagt 13 olika mått för att fastställa vad som avses med begreppet. Det kan avse till exempel Allas delaktighet, Engagerat ledarskap. Faktabaserade beslut, Kompetensutveckling mm.

En mer generell avgränsning kan vara att:

  • det är värderingar av sådant vi anser vara rätt och visar på hur vi vill leva våra liv.

I Equmeniakyrkans kontext används begreppet av kyrkoledaren Svensson. Då handlar det om migration och vår inställning till omhändertagande och bemötande av de mest utsatta.

Karin Wiborn, tidigare SKR, använde också begreppet i migrationspolitiken och kopplade det direkt till bedömningen av “alla människors lika värde”.

I kyrkans teologiska grund regleras strukturerna och avgränsning och betoning av Equmeniakyrkans lära. Någon avgränsning till begreppet “grundläggande värderingar” är svårt att hitta.

Formuleras tveksamhet eller misstro mot eller bekymmer för en församling eller dess lednings “grundläggande värderingar” är det svårt att avgränsa förstå eller bedöma hur frågan riktas och vad orden innebär för den som uttalar och den som tar emot. Att påstås “avvika” från de grundläggande värderingarna är till synes ett allvarligt påpekande men kan i praktiken betyda lite av varje. I realiteten kan det också uppfattas som ett rätt generellt invektiv. I källmaterialet används begreppet brett av kyrkans företrädare i flera källor.

 B. Värdegrund

Värdegrund, grundläggande värderingar, värderingar, mm är ord som används till och om Uppsala baptistförsamling. Orden används ju i sitt sammanhang avseende den uppkomna situationen avseende klassisk bibelsyn och uppfattningen av de specifika HBTQ-i frågorna.

Orden finns inte i ett vakuum utan kan inte ses på annat sätt som förklarande eller utgångspunkt till synpunkter om andra värderingar eller verksamheter.

Orden “grundläggande värderingar” och “värdegrund” används i olika sammanhang utan att det är enkelt att se skillnaderna mellan dem. En sökning av Equmeniakyrkans värdegrund specifikt ger ett mager resultat. Dock har olika församlingar inom kyrkan redovisat sina värdegrunder.

Begreppet värdegrund används flitigt i politik och näringsliv. Det används som ett slags ingångsvärde för förutsättningarna för verksamheten. Så här beskrivs begreppet i wikipedia:

“En värdegrund är grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar. I synnerhet har det på senare tid kommit att utvecklas till gemensamma värderingar som ligger till grund eller förväntas ligga till grund för verksamhet inom skolväsendet, organisationer eller företag.Värdegrund har utvecklats till att bli ett mer allmänt samlingsbegrepp för olika frågor som rör moral, etik, normer, relationer, demokrati och livsåskådning. Sten Philipson, professor i etik och värderingsforskning, menar att en värdegrund bygger på ett antal väldefinierade och väl förankrade grundvärden. Utifrån de grundläggande värdena skapas sedan ett antal normer eller övergripande handlingsprinciper.”

En Equmeniakyrka beskriver sin värdegrund som församling så här

När vi pratar om vår värdegrund betyder det att vi talar om något som vi vill vara. Inte att vi alltid lyckas nå dit. Att tala om värdegrunden innebär att i svåra beslut och i vardagliga val försöka hålla en slags kompassriktning eller stå på en bas av etiska principer som får praktisk konsekvenser.

I vårt motto säger vi att ”Vi vill vara en kyrka för hela livet”. Den inkluderingen säger något om alla åldrar.

Den säger också något om att du är välkommen som du är. Vi vill att man ska kunna uppleva att man inte behöver gömma undan någon del av sitt liv.

Vi är en gemenskap av människor med olika bakgrund, olika problem och olika förmågor. Ingen lyckas med allt. Vi har alltså olika sätt att förhålla oss till många saker. Vår gemensamma vilja är därför att på bästa sätt vara en gemenskap som är just inkluderande och omsorgstagande och som präglas av mångfald och allas lika värde.

Vi vill tillsammans vara ett uttryck för att vi som kyrka tar ansvar för våra egna liv och för varandra. Vi hör ihop och med Jesus som förebild vill vi göra skillnad för den här världen. Vi vill tro på, och kämpa för förändring till det bättre. Det gäller både hos oss själva, i vår närmiljö och tillsammans med människor runt vårt klot. Vi vill utmana oss själva och andra till kamp för en bättre värd där hållbarhet och uthållighet, rättvisa och mänskliga rättigheter och goda livsvillkor inte bara är ord utan får praktiska konsekvenser. Det är svårt. Just därför att en sån strävan har inte så många färdiga svar utan är något som ständigt omprövas behöver vi lära av andra.

Equmeniakyrkan dokument “Teologisk grund” kan nog ses som ett slags värdegrundade proklamation.

Sammantaget kan påtalandet av Equmeniakyrkans värdegrund i förhållande till den lokala församlingens medlemmar ses som uttalandet av ett invektiv.

C. Diskrimineringsgrunderna är viktiga.

– Diskrimineringslag (2008:567)

Jenny Dobers Regional kyrkoledare och andlig ledare i Equmeniakyrkan

“– Vill man finnas i en gemenskap där inte alla delar min strikta tolkning av Bibeln? Och vill man finnas i en församling som tycker att diskrimineringsgrunderna är viktiga? säger Jenny Dobers, som är regional kyrkoledare.

Vem vill tillhöra en församling som diskriminerar människor? Vem oaktat religion vill diskriminera andra människor.

Också i detta stycke ställer Dobers en utsaga som inte kommer till av en slump. Frågan ställs ju som en slags antites mot något för att markera ett alternativ till att diskriminera. Implicit står hon för den rätta vägen från diskriminering till kanske outtalat men syftat “inkludering”.

Argumentatiostekniken är skicklig men ytterst försåtligt. Här finns en skuldbeläggning för något som kanske alls i biblisk mening är synd men som i politisk och modern diskurs är oönskat. I så måtto ställer Dobers upp det “världsliga2tankeparadigmet över det av människor som vill tro på bibeln och som bedöms vara diskriminerande.

Uppställningen av skuldbeläggning är kraftfull. För vem vill diskriminera andra genom sin kristna tro och läsandet av Guds ord. Jag som sk “läsare” diskriminerar…

Men vad är det Dobers och Equmeniakyrkan flaggar röd flagg med?

Sveriges riksdag har beslutat om en särskild lag om diskriminering mm 2008.567 som skall motverka diskriminering. Lagen har tagit fram sju punkter för vilka lagtexten har särskilt betydelse. Dessa sju benämns “diskrimineringsgrunderna”.

De 7 grunderna är framtagna för arbetslivet till vilka kyrkoledaren refererar som viktiga.För anställda i en församling gäller de fullt ut och för frivilliga är rättsläget mer oklart.

De 7 Grunderna kring begreppet diskriminering:

Diskriminering är förbjudet om det beror på:

1. Kön
Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder DO istället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp (“könsöverskridande”) riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön.

3. Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer.
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

4. Religion eller annan trosuppfattning
Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.
Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

5. Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.
Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera.

6. Sexuell läggning
Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

7. Ålder
Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Ovanstående texter från svensk lagtext avsedd för arbetslivet framhåller Dobers att församlingen särskilt skall beakta. Huruvida lagtexten och den utläggning som därur redovisas ovan är överordnad Guds ord borde kanske kyrkan reda i. I fråga om religion öppnar lagen för en frihet.Forskaren: Därför riskerar planerna mot diskriminering att skjuta blint | Vårdfokus

Några särskilda reflektioner om diskrimineringsgrunderna

Utifrån den regionala andliga ledaren Jenny Dobers frågeställning som citerats ovan så är ju frågan om vilka diskrimeningsgrunder Dobers avser eller om hon avser att församlingen skall anse att alla dessa är relevanta för kyrkan som gemenskap eller kyrkan i rollen som arbetsgivare? Kyrkoledarens frågor kan ju ha olika tänkbara ursprung:

  • Kan det vara så att Equmeniakyrkan utgår från att alla kyrkans medlemsförsamlingar antar, ställer sig bakom och utbildar medlemmarna i Lag 2008:567. Det måste nog anses som väldigt egendomligt om så är fallet. Då bör ju i så fall landets församlingar ställa sig bakom bindande texter från FN, EU, riksdagen eller viktiga lagtexter i socialtjänstlag och LVU. Den första delen avseende ändring av könstillhörighet är knepig då det såväl i Bibeln som vetenskap bara finns två kön Ett i vilket skaparen nedlagt befruktningsbara ägg. Ett annat kon ed spermier som kan befrukta ägget. ATt ställa sig bakom något annat som kristen gemenskap är att gå emot såväl ordet, vetenskapen och folkvett.
  • Om Dobers menar att församlingen tycker och frågar att grunderna är viktiga bör en kristen gemenskap som i biblisk kontext benämns Kristi kropp beaktas särskilt. Lagen lyfter vikten av att inte diskriminera någon för individens tro eller åskådning. Denna text är viktig. Diskrimineringsgrund nr 4 måste ju prövas mot Dobers framförda imperativ om mjuk separation för medlemmar i församlingen som har en  annan syn på Bibelordet som inter överensstämmer med den som Dobers företräder i sin specifika roll. Samma grund avseende diskriminering måste också prövas i förhållande till kyrkoledaren Lasse Svensson uttalanden om en tuffare linje avseende “skilsmässa” mellan kalla dem klassiskt troende baptister och den teologi och lära den nutida Equmeniakyrkan förkunnar. Att uppmanas att avveckla sitt medlemsskap såsom inte önskvärt måste ses som ganska gravy nedsättande och bryta ot andan i Lag 2008:567. Är det månne något som Dobers i hennes andliga ledarskap bör tycker är viktigt”?
  • Intressant och därtill extremt allvarligt är hur en kyrkas andliga ledare lyfter in frågan om en församling anser att en svensk lag om diskriminering är viktig! Samma fråga kan ju ställas om anmälningsplikt för barn som far illa eller försäljning av narkotika och anmälan.  Det skrämmande är att Dobers ställer upp just denna lag i en formulering som i sig innebär att hon har skäl att ställa frågan, alltså en erfaren brist eller konstaterad bristande hantering dvs i grunden bedriver församlingen en i Dobers ögon misstänkt diskriminering. Hon går där in i en slags andlig åklaragroll med en försåtlig formuering om huruvida kyrkan anser att just denna lag är viktig. Samtidigt som man kan tolka det så att Dobers faktiskt genom uttalande och syften diskriminerar ut bibeltrogna läsare som anses obscena och kränkande.

    Lasse Svensson kyrkoledaren. Känner han till diskrimineringsgrund nummer 4 när han ber läsare i Uppsala baptist att lämna den gemenskap och församling de tillhört länge

D. Bibeltolkning och oenigheten (återkommer i del 4)

E. Strikt bibeltolkning och synen på hbtq frågor (Nina Pirander) (återkommer i del 4)

F. Mer om begreppet grundläggande värderingar

Orden “grundläggande värderingar” har i sig en tydlig signal gentemot den som möter dem. 

Dessa två ord blir “styrord” De förutsätter att de är väl kända hos den som lyssnar. Den lyssnades uppfattning av sina liksom kyrkans grundläggande värderingar specificeras inte. Argumentet är då ytterst svepande och inget säger att inte samtliga berörda har identiska grundläggande värderingar. Om skillnaden inte preciseras blir det enbart ett tomt invektiv som säger mer om sändaren än mottagaren. I kristet sammanhang  ärBibeln och bekännelsen till Kristus den mest grundläggande värderingen. EN nivå av argumentation uppåt är trosbekännelsen. Om berörda delar trosbekännelsens innehåll är dessa värderingarna högt grundläggande och avgörande för varje troende. Bibel klargör också måna viktiga ting som att v inte är man eller kvinna utan alla tt i Kristus. Bibeln säger oss att till man och kvinna skapade han oss. Osv. Så där finns goda möjligheter att faktiskt tro att enbart i fråga om bekännande kristna så bör de grundläggande värderingarna i livet vara identiska.

H. Skillnader i människosyn

Utifrån kyrkoledningens syn på församlingen lyfts begreppet “människosyn”. Equmeniakyrkan menar att det finns en skillnad i människosynen mellan en del av församlingen och kyrkans ledning.

Begreppet “människosyn” är ett brett begrepp. I det kan man lägga mycket och olika. Nationalencyklopedin säger helt kort så här

“människosyn, i samtida idédebatt gängse term för uppfattningar om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar. NE

Enligt den kristna tidningen Världen idag som fått del av kyrkans brev till medlemmar skriver man enligt följande:

”Ni har olika syn på Bibeln och sättet att läsa, tolka och tillämpa bibeltexterna – eller kanske framför allt bibeln kontra/med nutida kunskap om människan när det gäller till exempel hbtq och jämställdhet. Detta leder också till att ni skiljer er åt i människosyn”, skriver Equmeniakyrkan.”

Formuleringen som tidningen återger är mycket speciell. Utifrån kyrkans horisont skiljer sig delar av församlingen från kyrkan inte bara i fråga om hbtq, jämställdhet utan i fråga om just “människosyn“. Ett helt otroligt konstaterande och klart alarmerande och om så ej evidensmässigt fastlagt faktiskt, särdeles pejorativt.

Detta konstaterande är i sig en synnerligen grav anklgelse mot andra människor och åt kristna syskon i synnerhet. Stalin, Putin m.fl brukar betecknas som personer med en annan människosyn.  Ser man på NE begrepp direkt översatt handlar det om skilda uppfattningar om

-mäniskans egenskaper

möjligheter

begränsningar.

En kristen människosyn borde finnas till utifrån Bibeln som Guds ord. I Bibelns början klargörs grunderna för den. Tveksamheter till Bibelns syn på människovärde eller människosyn är från en andlig ledare något anmärkningsvärt då det i brevet ligger ien svepande formulering utan specifik substans annat än man an ana i närhet av hbtq-i diskussion. Fil dr Per Landgren skrev om kristet människovärde så här

Per Landgren Medlem i Göteborgs baptistförsamling

Per Landgren, fil doktor medlem i Göteborgs baptistförsamling

https://www.varldenidag.se/tro-och-liv-serie/en-kristen-manniskosyn-grundas-i-tron-pa-manniskan-som-guds-avbild/repvhy!fDZ52DAopvQha3cG90qTWQ/

När en påstådd differens i människosyn proklameras av en part tyder det ju logiskt att den part (kyrkan) som uttalar sin värdering med detta anför den egna som normativ och baptistgruppen i Uppsala som avvikande från kyrkans normer och värderingar kring människosynen. Det är en synnerligen grav anklagan påen hel grupp som känner att man vill följa Jesus och tro på Guds ord.

I. Skillnader i bibelsyn (Återkommer i del 4)

K. Ta in baptistiska traditioner

Begreppet baptistiska traditioner lyfts fram av församlingens ordförande i Equmeniakyrkans tidning 23 mars; ”

“Det är punkter som kan framstå som svårtolkade, men Nina Pirander förklarar att lojalitet mot den baptistiska traditionen handlar om att respektera andra tolkningstraditioner och ge varandra utrymme.”

Baptisterna i Sverige har inte antaget någon särskilt trosbekännelse. Redan 1858 lyfte FO Nilsson fram likheter med en bekännelse. 1861 antog baptisternas konferens följande “bekännelse”:http://www.klassiskbaptism.se/sida-3.html

Se också en språklig anpassning:

https://www.figtree.se/svenska-baptistbekännelse-från-1861

https://www.figtree.se/svenska-baptistbek%C3%A4nnelse-fr%C3%A5n-1861

Om man granskar dessa klassiska baptistiska dokument tecknas bilden av en gemenskap med synnerligen stark koppling till att Bibeln är Guds sanna ord och det gäller bibeln som helhet.

Utan att gå in alltför långt i baptisthistorien finns det gott om erfarenheter som kanske har en annan betydelse än i Piranders utsagor. Hanteringen av Lewi Pethrus eller hanteringen av de sk örebrobaptisterna tyder på en stark dogmatism och begränsade ställningstaganden kring”andra tolkningstraditioner.

I böcker med analyser kring samfundets utveckling såsom Gunnar Westins bok om utvecklingen i samfundet från 1887-1914. Westin var professor i kyrkohistoria och skrev tex Uppsala baptistförsamlings minnesskrift vid 100 års jubileet. David Lagergrens böcker ger ej heller stöd för utsagan om en särskilt vidare tolkning än den som finns inom ramen för det som kallas klassisk baptism.

L. Demokrati i församling (Nina Pirander)

I argumentationen som förs fram i Uppsala och Rimbo lyfter skribenterna upp en tes avseende synen på begreppet “demokrati”. Man kan nog se att begreppet demokrati är positivt värdeladdat. Motstånd mot demokrati blir därmed negativt för de allra flesta. Men i den kontext som Equmeniakyrkan fastlägger uppmärksammas olikheter i synen på värdeordet DEMOKRATI. Handlar det om respekt för församlingens stadgar och protokoll? I fallet Rimbo brukade de som ville gå ur Equmeniakyrkan stadgarna alldeles korrekt. Detta upprörde kyrkoledningen som nu vill ändra kyrkans stadgar så att Rimbo dvs en demokratisk omröstning i etapper där stadgar följs inte finns i den form så att flertalet röstberättigade kan få rätt.

Att demokratibegreppet som negation skulle få plats i församlingsliv kan möjligen förstås som så att en kyrka som inte villl genomföra homosexuella vigslar är odemokratisk. Ett sådant påstående är svår begripligt om kyrkan eller organisationen röstat fram att de vi tycker tycker vi.

I vidare demagogiska drabbningar används mer oprecist demokratibegreppet som betecknande för allas rätt ill sin egen åsikt. Att yttrande och tankefrihet eller rätt att rösta inte skulle finnas i Sverige är ju faktiskt och helt enkelt osant

https://www.varldenidag.se/nyheter/bibelsyn-bakom-konflikt-i-uppsala-baptistforsamling/repwct!pAab4mWhCbLAUk0Ijgf7mA/

På vilket sätt och med vilket underlag baptisterna i Uppsala har en annan syn på människans värde än Equmeniakyrkans andliga ledare framgår inte av texten. När det inte är tydligt blir utsagan en infam anklagelse ut i luften.

M. Frihet

I en tidningsintervju uttalar församlingens ordförande (Pirander) enhänvisning baptisternas frihetstänkande som något vägledande i sakfrågan. Hon kopplar det som grund för något till en mer liberal eller kalla det vidare/spretig eller bejakande  mångfaldig  syn på Guds ord och församlingens inre liv. Eller kanske ett svar från kyrkoledningens uppmaningar inför den egna lokala gruppens våndor. Finns det då underlag för detta denna hänvisning?

Ja ifråga om vissa delar måhända. Men absolut inte i fråga om synen på att Bibeln är Guds sanna ord uppenbarat till oss genom människor och den helige Ande finns inget annat en en tydlig entydig linje och förhållningssätt.

I texter redan efter 1848 samlade F.O. Nilsson ihop artiklar som så småningom 1861 godkändes som en slags svensk baptistisk trosbekännelse i baptisternas allmänna konferens.

Frihet från stat, myndighet och statskyrka var ett tydligt drag.

Frihet till att vara en lokal evangelisk församling av troende döpta var en anna frihet

Frihet att predika guds ord och för lekmän att fira Herrens heliga måltid

Frihet från det som kallades biskopsstyrning och svensk statskontrollerad kyrka.

Frihet att låta spädbarn vara odöpta

Frihet i tron skild från staten

Frihet att bryta mot lagar som bryter mot Guds sanna ord i den Heliga skrift trots att politiker ställt upp och godkänt

N. Hur  är det  med bibeltolkning (Nina Pirander)

 Det handlar om olika sätt att förstå och tillämpa vad Bibeln säger om homosexualitet och samkönade relationer och hur man vill hantera de här frågorna i predikan och undervisning, säger Nina Pirander.” (Sändaren).

I denna blogg har tidigare exakt samma frågeställning lyfts fram. Vad säger Bibeln om samkönade relationer eller dess konsekvenser avseende äktenskap mm. I den värld där kristna församlingar verkar finns en mycket stor majoritet som anser att Bibelns ord är entydiga.  I rätt många länder finns en uppfattning som handlar om en bibelsyn där man ser bibeln på ett annat sätt och där ordet relaiviseras. Modern forskning…heter det visar att homosexualitet är något naturligt som individer föds med och sm måste ses som en gåva av Herren. Här är inte platsen för att möta dessa argument. Men det är omöjligt att se att Guds ord inte ser på frågan på annat sätt som en brustenhet och som ett uttryck för något tvärt emot skapelsen. Oaktat denna fråga är det i Piranders mfl texter värt attt fundera över hur en kyrka…Equmeniakyrkan… behandlar frågan i en kontext där man bejakar bågge tolkningarna. Dvs de som anser att Bibeln är entydigt beskrivs ofta som konservativa, kärlekslösa och oreflekterade som inte lyssnat in forskningen osv

O. En fråga gäller; predikan om  synd och omvändelse.

Frågan om synen på synd och omvändelse noteras som skiljande. Alltså i församlingen påstås det finnas olika uppfattningar om vad som är synd och vad som är omvändelse, nåd/förlåtelse eller hur detta hänger samman.

Begreppet synd och begreppet omvändelse är inget mänskligt påfund utan kommer från Guds ord. För den som tror på Bibeln som Guds ord finns inget annat att vila sin förståelse på, tills den dagen Jesus kommer tillbaka och sätter sina fötter på oljeberget.

I Markus 1;4 ser vi Johannes förkunnelse om dop för syndare och Jesu reaktion. I Markus 8 finns samma textinnehåll och kopplat till begreppet omvändelse.

Det teologiska grunddokumentet tar upp synen på synd nåd och dom . Så ser inom hela den världsvida kristendomen.. Detsamma borde nog gälla även i Uppsala under den andliga regionala ledarens värdesystem.

P.Finns en fråga om synd och nåd framställt av ordförande (Nina Pirander) (Återkommer i del 4

Q.Finns en fråga kring betoning av lag, synd och nåd

Berörda frågeställning är minst sagt märklig i en kristen kyrka med den teologiska grund Eumeniakyrkan fastställt. Att Jesus kom för att rädda människor från synden genom omvändelse ja det finns otaliga exempel på. Johannes döpares roll och Jesu egna ord. Equmeniakyrkans teologiska grund och den kyrkliga trosbekännelsen och hela Jesu offergärning bygger på balansen mellan dessa begrepp.

R.Bibeltexters tolkning nutida kunskapen människan när det gäller hbtq (Återkommer i del 4)

S. Hur är det när det gäller jämställdhet(Återkommer i del 4)

T.Frågan ställs om syn på bibel och vad bibeln säger om homosex och samkönade relationer (Återkommer i del 4)

U. Hur skall evangelisation bedrivas (Återkommer)

V.Era frukter är inte goda (Återkommer)

X Hur hanteras hbtq frågor i predikan och undervisning

En utsago som ställs som en fråga eller undran grundar sig i en uppfattning eller aning om att hantering av ett ämne är. på ett visst sätt. Nu lyfts frågan om hbtq (inklusive måhända — i) och dess hantering i predikan och undervisning. Frågeställningen kan inte uppstå ur ett vakuum. Kyrkan ställer inte upp frågan om hur deklarationen och reseavdrag till jobb hanteras däri. Eller hur man ser på “svart” städhjälp? Inte heller hur man ser på avund eller lust till andra partners än den lagvigda. Även dessa frågor rubriceras som problematiska i Bibeln. Så i denna fråga är det rätt tydligt att kyrkans regionala ledare avkräver församlingen en slags struktur eller kanske handlingsplan för det som kallas hbtq-frågor i undervisning och predikan. Ytterst specifikt eller kanske ensidigt.

Om församlingen utifrån den baptistiska traditionen utgick från att Paulus skriver det han menar i 1 kor 6, 9-10 eller Romarbrevet 1 26-27 eller Första Tim. 1 4-10 skulle det månne falla inom ramen för Jenny Dobers påpekande av hur församlingen hanterar dessa frågor på ren biblisk grund.

Eller har den breda syn på att inom kyrkan finns ett spektrum av olikheter som hålls samman finnas plats för klassisk bibeltro som att Paulus genom Gud i den helige Andes tjänst faktiskt skrev något som nutida politik och forskning ogillar. I biblisk kontext finns mycket som forskningen inte evidens mässigt kan bejaka. Besatthet av onda andar, helande av sjukdomar genom bön och handpåläggning, överväldigande effekter av smärtlindring vid bön och åkallan osv osv. Forskning och nutida vetenskap kan inte belägga att lasarus gicck från död till liv inte heller att Jesus uppstod från döden till liv och kött. Varje person kan avgöra vilken Gud man vil tro på men inom ramen för det tankemässiga inom Equmeniakyrkan skall ju en klassisk kristen tro finnas med. För dem som är övertygad om att HBTQ-i rågan är initierad och i en process som till betydande del styrs av Baal blir Dobers ensidighet inadekvat utifrån det uttalade paradigmet.

Y. Ni har svårt att skapa trygga miljöer för hbtq personer såsom kyrkan eftersträvar ( Se del 4)

Z. Vantrivsel med Equmeniakyrkans  teologi, traditioner och verksamhetsformer.

Enligt Världen idag som redovisar Equmeniakyrkans lednings brev till församlingen framhåller kyrkoledningen detta:

  • “Rent praktiskt betyder den separation vi föreslår att ni som inte trivs med den teologi, de traditioner och de församlingsformer Equmeniakyrkan/Baptistkyrkan traditionellt förordar, lämnar församlingen”, skriver Equmeniakyrkan.

I den Teologiska grunden framhålles på flera ställen att församlingen är Kristi kropp.Den är också “den helige Andens tempel och Guds folk” (Teologisk grund p. 2),

I samma grund p 8avseende Kristi kropp formuleras detta som något där gudomligt och mänskligt möts. I p 9 klargörs att Kristus blir synlig genom de troendes  gemenskap samt att församlingen har som sin uppgift att förkunna evangeliet och kärlekens tjänst bland människor.

I ljuset av denna grunden är det uppseendeväckande att kyrkoledningen förordar att en grupp så kallade bibeltroende lämnar kurkan. Än me uppseendeväckande är no argumentet “att om ni intre trivs med den teologi och de traditionerosv

Den teologiska grunden talar om Kristi kropp och de troendes gemenskap. Orden med beteckningen “Kropp” och lemmar i det bibliska språket betyder något då kroppen har olika delar med olika karaktärer som gemenskap skapar en helhet. Funktionen församlingen/kroppen avses vara en  kärlekens tjänst( Teologisk grund)  Kyrkoledningen för minst sagt uppseendeväckande in ordet TRIVSEL som en faktor i Kristi kropp. Att de troende gemenskap underordnas eller selekteras bort av TRIVSEL-begreppet finns inte utrymme för i Teologiska grunden.

Det är helt uppenbart att den andliga ledaren som författat församlingsbrevet avser en amputation av en del av Kristi kropp. I likhet med de allra flesta amputationer förutsätts den äga rum efter samtycke med patienten.

Å. Otrygghet för hbtq personer tycks ej varit aktuellt (Ordf.yttrande i tidning)

Baptistkyrkan i Uppsala

är Uppsala batistförsamling en kyrka som erbjuder människor en otrygg miljö. Ja det antyder kyrkoledaren Jenny Dobers…

Equmeniakyrkans andliga ledare i Stockholm lyfter fram att Uppsala bapistförsamling måste skapa trygga miljöer för HTQ personer. Sannolikt avser hon HBTQ-i personer då- i ofta ingår i begreppet.

Formuleringen i språket är värt att noterbara. Kyrkan skapar en mänsklig identitet med att ge personer en beteckning HBTQ-personer. Rent vetenskapligt evolutionärt finns knappast en särskild art eller folkgrupp med namnet. “Fotbollsintresserade” eller “spelare eller “missbrukare” eller “läsare” är kollektiva begrepp över en grupp personer vars intressen eller identiteter ger beteckningen. Klart är att kyrkan identifierar HBTQ som en specifik grupp med tillägget “-personer” . Ett alternativt förhållningssätt för en kyrklig ledare kunde vara att relatera till Guds ord. Till man och kvinna skapade han dem“. Denna. grupps sexuella preferenser rubriceras som kopplade till identiteten. Gruppen eller individerna som är heterosexuella eller oskulder eller asexuella betecknas inte ej heller välkomnande av sådana personer. Lite frågande kan man tillåta ställa sig en fundering: “Hur skapar kyrkan en trygg miljö för asexuella?” Denna fråga har inte vete synts i debatten och gruppen som kanske inte är så stor borde vara utsatt men inte uppmärksammad i en rätt så sexualiserad tidsålder, Men gruppen är måhända inte politisk korrekt och därvid ointressant i det kyrko-strategiska arbetet,

Världens största studie av människors utveckling (H70) visade att några grupper av människor är dem som drabbas allra mest av påfrestningar i livet som direkt slår mot hälsan såväl den psykiska som fysiska. Den första är att bli änka eller änkeman. Det är mycket farligt för hälsan. Det andra är att tappa meningsfullheten i tillvaron Därefter kommer missbruk av alkohol och droger. Utifrån denna evidensbaserade kunskap och med tanke på kyrkans specifika uppdrag borde kanske miljöer skapas för just änkor/änkemän samt människor som tappat meningsfullheten i livet. Dessa sköra människor är i mycket stort behov av “välkomnande miljöer”. Församlingen borde ha alla förutsättningar för detta. I det perspektivet kan det synas lite märkligt att kyrkans andliga ledare lyfter just HBTQ (exkl -i ?) personer som särskilt grupp eller behövande i förhållande till H70 studiens vetenskapligt klargjorda resultat.

Församlingens ordförande anför:

– Några konkreta händelser där hbtq-personer känt sig otrygga har inte varit aktuella. Det rör sig på ett mer allmänt plan om olika sätt att förstå och tillämpa vad Bibeln säger om homosexualitet och samkönade relationer och hur man vill hantera de här frågorna i predikan och undervisning, säger Nina Pirander

Texten visar på att Equmeniakyrkans regionala andlige ledare inte erfarit att någon slags trygghet saknas i baptistförsamlingen som kan påverka den enskilda besökare in i en känsla av otrygghet. Enligt församlingen själv finns inget som gett sådan erfarenhet..

Anledningen till kyrkoledarens påpekande kan nog vila på  en principiell grund. Kyrkan som tillhör Equmeniakyrkan måste i sitt bemötande av HBTQ-i personer säkerställa om miljön för dessa är trygg för personer som identifierar sig inte bara som människor och guds barn utan som just HBTQ-i personer.

“Trygghet”är som sociologiskt begrepp “varje enskild persons inre beskrivning av sin verklighet”. Utifrån kyrkoledarens uttalanden tyder allt på att hon som kyrkans representant identifierat att man inte skapat en trygg kyrka, en trygg församling enligt ledaren och hennes kyrka. Det är i sig synnerligen anmärkningsvärt och kommer att behandlas i kommande inlägg. Detta bottnar des i ledningens bedömning av den egna rollen, dels hur man utnyttjar kommunikationen dels hur man faktiskt förhåller sig till kyrkans organisation inte minst utifrån den baptistiska synen på församlingens status i förhållande till helhet och överhet.

 

Fortsättning följer i kommande inlägg, nr 3.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *