Equmeniakyrkans maktspråk. Om ord och språk. Makt och underordning. Sändare och mottagare. Del 2 av flera

Bakgrund

I blogginlägget före detta (Nr 1) berördes händelser inom ramen för Equmeniakyrkans verksamhet där två församlingars verklighet har mött Equmeniakyrkans andliga ledare (regional kyrkoledare) Nyligen har högste kyrkoledaren Lasse Svensson uttryckt sin egen åsikt att om mjuka tag inte fungerar måste hårdare åtgärder vidtas mot församlingar som inte följer.

Församlingen är Kristi kropp. Den är inte en vanlig förening med stadgar och ordningar. Att ”amputera” bort en kroppsdel med ”mjuk ” åtskillnad (Dobers) eller månne hårdare (Svensson) måste ställas mot uppdraget att leda församlingen altså Kristi kropp. Bibel lär oss om ledarskapets förutsättningar i 1 Tim 3 och 1 Petr 5.

Men här finns också undervisning om att skilja enskild från församlingen ( Matt 16 16-18 Apg 2 41-42 Rom 10 9-10. Ledar och herdeskap bör ses i detta ljus.

Det som är uppseendeväckande i de nämnda församlingsärenden är att kyrkans reaktioner inte handlar om att medlemmar eller församling avvikit från den Gudstro församlingen stått för utan mer att man inte anpassat sig efter kyrkans centrala ledningsstruktur värderingar hur man anser den lokala församlingen skall arbeta. Härvid möts två synsätt av en församling; a) församlingen som Kristi kropp b) församlingen som förening eller organisation.

Här nedan några länkar av flera som kopplar till blogginläggens innehåll och ursprung.

https://www.varldenidag.se/nyheter/bibelsyn-bakom-konflikt-i-uppsala-baptistforsamling/repwct!pAab4mWhCbLAUk0Ijgf7mA/

https://www.sandaren.se/nyhet/synen-pa-bibeln-har-splittrat-forsamling

https://www.sandaren.se/nyhet/missionskyrkan-i-rimbo-bryter-nu-med-equmeniakyrkan

 

1. Att nå varandra eller att höras utan att förstå

Samhället är idag flödande av ord och uttryck där många sändare av budskap vill nå till våra hjärtan samveten och plånböcker. Orden bär mycket av dialogen och formar såväl dess sändare som mottagare. I det som redovisas medialt och som speglats av de faktiska händelserna i Uppsala och Rimbo (skildrat på olika ställen i denna blogg liksom i kristna tidningar)möter Equmeniakyrkans företrädare liksom församlingens ordförande med en särpräglad kommunikation väl värd att betrakta noga och med fördjupande tankar.

Varianter på samma läromässiga frågeställning dyker upp påmfler ställen i Equmeniakyrkan. I landets troligen största fd missionskyrka redovisades frågeställningen så här för en tid sedan. Se länken:

https://www.varldenidag.se/nyheter/hbtq-profilerad-equmeniakyrka-drabbad-av-konflikter/repvcv!ypY8IQ50NfIzWei@ZPMDQ/

Denna text behandlar dock primärt två aktuella församlingar,

2. Som ett inledning till betraktandet en liten enkel reflektion.

Allt oftare i samhällsdebatt eller också i teologiska och kyrkopolitiska  lärofrågor, används ett språkbruk som tycks bli allt mer ”sofistikerat”.Hur kan det komma sig?

Språket förändras genom tiderna. Det är välkänt. Språket kan innehålla  ord och betydelser eller begrepp som under eller efter en kortare tidsperiod fylls med ett särskilt innehåll, där detta har ett särskilt talande budskap. En avsikt att uppnå en insikt eller effekt på den som lyssnar och mottager ordet. Ibland förstärks ord och ibland eller inverteras värdeord. Jättefin kan bli skitfin osv. Grymt kan bli särdeles bra. Osv.

Jätteliten eller…är det en jättestor?

I politiska sammanhang är ordens betydelse allt viktigare. Det handlar som specifika VÄRDEORD som läggs in som markering av viss tillhörighet till ett värdesystem eller ord som signalerar en bredare bas i värderingen.

Ibland kopplas orden direkt samman med politik eller politiska partier. Ord som FOLKHEM upplevs som positivt och kopplat till socialdemokratin. Ord som ”klasstillhörighet” kopplas till kommunister och ”massinvandring” till Sverigedemokraterna. Exemplen är oändliga.

I den postmarxistiska kontexten har värdeorden breddats. Därtill genom feminismen, intersektionalitetsteorin, osv. Värdeorden har också lagts in i samhällets juridik.

Ej. sällan möts en läsare/lyssnare av till synes missvisande beteckningar där orden i sitt sammanhang till det yttre ser adekvata ut men döljer ett budskap som sändare vill att mottagaren integrerar i sin tanke tro och personlighet. Ibland kan något mer  extrema men faktiska jämförelser belysa och avslöja   Några exempel

  • Putin anser att hans lands mördande och krig i Ukraina inte är krig. Ingen annan ianser samma sak
  • Putin anser att Ukraina styrs av nazister som vill anfalla och utrota Ryssland. Ingen annan ser det.
  • Donald Trump anser att Joe Biden stulit valet och använd manipulerade räknemaskiner. Ingen annan utanför hans närmaste delar hans uppfattning som han kommunicerar målmedvetet
  • Osanningar som upprepas systematiskt kan uppfattas som mindre osanna. Mindre osant finns inte då mindre osant per definition är falskt dvs lögn.

Ord kan till exempel användas som en beteckning på något som man ogillar och då kan markeras det som nazism, trots att det står utom allt rimligt tvivel att det inte är så. Alla kan idag erfara att sådana tomma värdeord också kan få en bredare användning. De negativa orden blir styrord som kopplas samman med andra ord så att det negativa smälter samman till en slags upplevelse av förståelse. ”Brunskjortor” är ett sådant exempel. Denna kombination med tillmälen användes frekvent i senaste svenska valrörelsen trots att det i botten nog saknades övertygelse att svenska riksdagspartier var jämförbara med ”brunskjortorna”. Kombinationen brun och blå användes flitigt. Det blå färgen breddade den underförstådda SS eller SA stämpeln som ligger i den diskret dolda kontexten.  Härmed kan begrepp som brister i demokrati, människosyn, människovärde mm per automatik kopplas till ord som har ett annat syfte eller innehåll.

I George Orwells romaner 1984 samt Grisfarmen fulländar han profetiskt hur en totalitär grupp människor kan byta ut ordens innehåll för att därvid förändra människors möjlighet att förstå (frihet är slaveri, krig är fred osv)

 

Brunskjorta – Wikipedia

Bruna skjortor säger oss mycket. Men vad gör det om sammanhanget är inkorrekt:

3.  Vad har orden och texten ovan att göra med Equmeniakyrkan och två församlingar i Stockholmsregionen

Vad har ovanstående funderingar att göra med Equmeniakyrkans uttalande och agerande gentemot en baptist- och en missionskyrka?

Frågan är rimlig i högsta grad och svaret finns i de tidningsartiklar som kristna tidningar skrivit för att beskriva det som hänt. Ï de texter som finns där kan man som i vanliga tidningsartiklar läsa igenom dem med intresse och ta till sig budskapet. Det som avses är absolut inte innehållet utan den med ögon känsliga för modernt politiskt och socialt ”korrekt” kommunikation öppnas  en vidare förståelse.

I de aktuella händelserna används anmärkningsvärt signifikant styrande ord och begrepp som utöver saklig kommunikation signalerar något kraftfullt men med en antytt ömhet och begränsad förståelse.  Bakom formuleringarna  döljs en annan grundsyn format i en organisation som nu verkar känna sig tvingad att ta till starkt försvar, Det har funnits och finns fler församlingar som kan uppträda med likartade tankar som de som uppmärksammas i Uppsala och Rimbo. Det finns enskilda medlemmar som av tradition kvarstår i sin församling men känner sig djupt påverkade kanske, ledsna till och med kränkta av de budskap som kyrkans ledning släpper fram. Vem vill vara med i någon kyrka som anser polysex är ok livsform för församlingsmedlemmar och som ser Jesu himmelsfärd som tidsmässig bild för när Jesus tar ”molnhissen” någon våning upp. (radiomedverkan i Nordegren o Epstein med avskild pastor och pastorsutbildare) Dessa andliga avskilda förkunnare utsätts inte fö mjuk eller hård ”kyrko-amputaion” utan är centarala resurser i verksamheten. Hur an det komma sig att kyrkan stod bakom förslag avseende inrättande av abortkliniker som en del av kristen missionsverksamhet utan att det föranledde ”mjukt” avståndstagande?

4. SORTERING AV UTSAGOR PÅSTÅENDEN OCH SIGNALORD I TEXTERNA

Journalister gör sitt jobb på det sätt man brukar. De artiklar som detta inlägg har som grund, har skrivits av trovärdiga journalister som är ämnes sakkunniga och verksamma i kristna tidningar,Text finns också från Equmeniakyrkans egna tidning Sändaren.

5. Massiv kritik och ”ordstorm” översköljer baptist- och missionsförsamling som vill stå fast vid sin traditionella bibelsyn.

En genomläsning av texterna om de två församlingarnas arbete och värderingar, kan man konstatera att texterna innehåller mängder av styrande ord och begrepp. Dessa inramar och präglar kyrkoledarnas  budskap och återkommer.  Sammanlagt 28 styrande nyckelord kan noteras. Dessa och utsagor kring dem  eller förtjänar att belysas då de är värda att ta väldigt att ta på stort allvar.

I kommande blogginlägg (nr 3 inom kort)  kommer vardera styrord att kommenteras. med ambition att förstå dess användning.  Här nedan redovisas  en sammanställning av Equmeniakyrkans samt församlingens ordförandes  ”styrord” utformade för att beskriva varför en besvärlig församling behöver utsättas för kroppslig amputation milt eller hårt.

Noterade ord och begrepp som använts till och värderingar om baptist och missionskyrkorna:

A. Grundläggande värderingar

B.Värdegrund

C. Diskrimineringsgrunderna är viktiga

D. Bibeltolkning och oenigheten

E. Strikt bibeltolkning och synen på hbtq frågor (Nina Pirander)

F. Grundläggande värderingar

H. Skillnader i människosyn

I. Skillnader i bibelsyn

J. Att sätta sig till doms över andra

K. Ta in baptistiska traditioner

L.Demokrati i församling (Nina Pirander)

M.Frihet

N.Hur  är det  med bibeltolkning (Nina Pirander)

O. En fråga gäller; predikan o  synd och omvändelse

P.Finns en fråga om synd och nåd framställt av ordförande (Nina Pirander)

Q.Finns en fråga kring betoning av lag, synd och nåd

R.Bibeltexters tolkning nutida kunskapen människan när det gäller hbtq

S. Hur är det när det gäller jämställdhet

T.Frågan ställs om syn på bibel och vad bibeln säger om homosex och samkönade relationer

U. Hur skall evangelisation bedrivas

V.Era frukter är inte goda

X Hur hanteras hbtq frågor i predikan o undervisning

Y. Ni har svårt att skapa trygga miljöer för hbtq personer såsom kyrkan eftersträvar

Z. Vantrivsel med eq kyrkans teologi traditioner och församlingsformer

Å. Otrygghet för hbtq personer tycks ej varit aktuellt (Ordf.)

 

Fortsättning följer i kommande inlägg, nr 3.

 

Det här inlägget postades i Äktenskapet, Andens gåvor, Baptism, Bibeltolkning, Debatt, Ekumenik, Evangelisation, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *