Equmeniakyrkan, Uppsala baptistkyrka och exkluderande inkludering. Del 1 av flera..

Tidningen Dagen redovisade nyligen om en kris i en baptistkyrka (Uppsala) och en avgörande del i denna syns vara syn på Guds ord som Guds ord, HBTQ-i paradigmet och förhållandet mellan en lokal baptistförsamling och Equmeniakyrkan som struktur. Nedanstående tankar bygger på underlag i huvudsak från Kristen media såsom Dagen Sändaren mfl. Några intervjuer med berörda har ej skett. Underlagen stämmer dock väl överens med direkt faktiska egenupplevda erfarenheter från kyrkoorganisationen och en regional kyrkoledare.

1. -Baptistkyrka stoppar för nya medlemmar efter kris i församlingen. (Tidningen Dagen redovisade.)

1861 bildades  Uppsala baptistförsamling. Åren har gått med framgång och tillbakagång. Tidningen Dagen redovisar i mars 2023 det anmärkningsvärda att man i församlingen stoppar för nya medlemmar efter en upplevd kris i församlingen. Att en församling, en del av Kristi kropp klargör att man inte tar emot fler medlemmar är nog unikt. Men samtidigt ger denna inställning skäl till en djupare formulering. I kristen tradition grundat på Guds ord är församlingen ingen vanlig förening utan en del av Kristi kropp. Att säga att man inte tar in medlemmar i en församling är ju också att deklarera att denna del av kristi kropp som verkat sedan 1860 nu ej längre vill välkomna in sökande i den organism, denna kropp där Kristus är huvudet och centrum.

De flesta kristna församlingar i vårt land har ju en slags demokratisk grund där medlemsskap regleras i stadgar. Här finns en inbyggd balans mellan folkrörelsebegreppet i svensk kontext och den nytestamentliga församlingen. Men en ledning av Guds församling som agerar enligt det Dagen anför har nog hamnat i diket där ABF och Medborgarskolan eller Frimärksklubben hör hemma-

2. Är en baptistförsamling en förening enligt svensk folkrörelsetradition eller en del av Kristi kropp

Om detta är verkligheten är det märkligt. Kyrkans uppdrag är ju att verka för Guds ord, tro, dop och församlingsgemenskap. Någonting tyder på allvarlig störning i uppfattningen om huvuduppdraget.

När en Missionsförsamling( Rimbo) i Stockholmsregionen genom demokratiska beslut enligt gällande stadgar lämnade Equmeniakyrkan blev kyrkans centrala ledning upprörd med starka rop på struktur och kontroll. Man ville omöjliggöra det som kyrkans ledning ansåg vara en ”kapning” av en kyrka/kyrkolokal genom att församlingen hade medlemmar som varit medlemmar kortare tid än vad som är brukligt i en missionskyrka. Rätten att rösta enligt församlingens stadgar upplevdes kuppartat av kyrkans ledning då medlemmarna varit medlemmar en för kort tid.  Någon uppgift om att församlingen eller för den skull Equmeniakyrkan har stadgar där medlemsskap regleras som ett slags åtgärd efter en viss prövotid har inte noterats. I svensk frikyrkotradition beviljas medlemsskap på bekännelse om sinnesändring och tro och dop. ”Prövotid” borde i så fall ske innan medlemsskap beviljats.

Begränsningen av medlemsintagningen i Uppsala kan måhända ha liknande källa. Men så här blev Dagens rubriker:

”De som inte är lojala mot samfundet ombeds att lämna församlingen • Nina Pirander, ordförande i församlingen: “Det är viktigt att församlingens medlemmar i alla fall respekterar och inte motarbetar ordningen”

3. Tidningen Dagen redovisar också

”Dragkamperna vi ser nu i Rimbo och Uppsala har potentiell sprängkraft även på andra håll. Nyhetsreporter Thomas Österberg kommenterar splittringarna i Uppsala baptistkyrka och Missionskyrkan i Rimbo: Det är inte okontroversiellt att det nu uttalas tydliga krav om att vara lojal med samfundets teologi.”

4. När inkludering blev exkludering

I väldigt många samhälleliga sammanhang används ordet INKLUDERING frekvent.

Ordet kommer från pedagogiken och härstammar från ordet integrering. I kyrkliga sammanhang används ordet mycket ofta som ett skäl till ändring av den kristna traditionen eller bibliska läran avseende sexualitetens roll och det som kallas HBTQ-i frågan. En biblisk praxis utifrån bibeltexten benämns ”exkluderande” och ses som en motsats om inte HBTQ-i paradigmet accepteras till fullo.

INKLUDERANDE blir ett positivt värdeladdat ord och EXKLUDERING negativt värdeladdat. INKLUDERING som begrepp kopplas till ett antal bibelställen om efterföljelse, kärlek etc. Ordet ses också som ett välkomnande av människor med olika bakgrund och synsätt och kanske till och med religion.(kyrkoledaren Camnerin om att muslimer ber till samma Gud som den Jesus kallade Fadern, inlägg i Sändaren)

I frågan om Uppsala baptistförsamling uppträder kyrkoledningen plötsligt i en ny kontext. Den andlige kyrkoledaren Jenny Dobers brukar gå med i Pride+tågen som symbol för bejakande av en INKLUDERING av HBTQ-i gillande personer. Men i fråga om baptisterna i Baptistkyrkan  i Uppsala uppträder kyrkoledaren som strävande efter EXKLUDERING med viss uppmjukande diskretion.

Equmeniakyrkans regionala andliga ledare talar enligt Dagen om en ”mjuk separation” som något önskvärt.

5. När exkludering inte blev inkludering utan ”mjuk separation”. Om att ge negativt laddade ord en positiv värdeladdning, utan ändring av sakinnehåll

Tidningen Dagen framför följande: Equmeniakyrkans andliga ledare Jenny Dobers förespråkar i Uppsala baptistförsamling något som kallas ”mjuk separation”.De som inte vill vara lojala med samfundet ombeds lämna församlingen.

Det är anmärkningsvärt att det är den regionala kyrkoledaren som ”uppmanar”  församlingsmedlemmar att lämna församlingen. Den andlige ledaren hoppas att detta ska ske ”utan alltför mycket bitterhet och besvikelse.”

6. Församling, en förening eller – kristi kropp

Bibeln lär oss läsare att församlingen är Kristi kropp. Vi gestaltas som en helhet där allt hör samman. Våra olika gåvor och uppgifter hör samman. Kristus är huvudet. Om en del av kroppen lider så lider hela kroppen. Herrens måltid uttrycker samma struktur utifrån det Jesus anfört.

Kristi kropp som begrepp grundat på Guds ord är något annat än en kyrklig demokatisk föning som mn kan välja medlemmar och företrädere til men också välja bort och utesluta människor som inte levr enligt <Ordet eller bekänner tron.

I den svenska väckelsetraditionen kunde medlemmar i organisationen, lokal församling uteslutas eller få del av tillrättavisande åtgärder. Idag är det nog ganska sällsynt att annat än mycket grava överträdelser renderar i uteslutning.

I väckelsetraditionen- som baptismen- är den lokala församlingen självständig. Baptismen strukturerades i ett samfund och inte i en kyrkoorganisation. Detta var ingen slump utan byggde på en läromässig biblisk erfarenhet om den lokala församlingens roll och självbestämmande.

7. Och så omvandlar kyrkoledaren ordet inkludering i församlingen…i Kristi kropp… till amputation med tillönskan om att det skall gå utan bitterhet

Equmeniakyrkan går in ien helt annan kyrkotradition. OM DAGENS ARTIKEL ÄR KORREKT !!!!? gör den andlige kyrkoledaren i Equmeniakyrkan i offentligenheten ett sällsynt och uppseendeväckande inspel. Hon uppmanar medlemmar i Kristi kropp såsom den gestaltas i Uppsala baptistkyrka att lämna församlingens gemenskap och helt enkelt ”dra” Hon hoppas att denna uppmaning att försvinna bort skall ske mjukt och utan bitterhet.

De vanliga orden om kyrkans roll som bärare av INKLUDERING omsätts här till begreppet EXKLUDERING fast egentligen än värre än så mer likt: ANDLIG AMPUTATION.

Den gren i mig som ej bär frukt den skär han bort, ja det kan vi läsa i Guds ord. När en andlig ledare UTANFÖR den lokala församlingen går in och tar över församlingsledar rollen och försöker skära bort sådant som ledaren själv ser inte är rätt för hennes huvudman: ORGANISATIONEN EQUMENIAKYRKAN blir det lite märkligt.

Församlingen är ju Kristi kropp. Kroppens huvud är ju Kristus. Eller hur?! Har medlemmarna i Uppsala baptistförsamling som uppmanas försvinna ur kroppen i Uppsala syndat mot Guds ord? Har de kollektivt struntat i löften om trohet till Guds ord, ljugit eller begått stölder, rån, äktenskapsbrott eller mord? Eller har de helt  enkelt önskat kvarstå i den tro som de vuxit in i i den egna församlingens gemenskap och andliga kropp.

8. Sändaren- Equmeniakyrkans tidning redovisar

”I ett dokument som Dagen tagit del av står bland annat också att en anledning är att i nuvarande läge är det  ”svårt att skapa de trygga miljöer för hbtq-personer som Equmeniakyrkan eftersträvar”,

I de stora penndragen försöker Equmeniakyrkan visa upp sig själv som en kyrka som innehåller rum för skilda åsikter och tolkningar av Guds ord. Det kan gälla tex synen på om dop är baptistiskt dop av människor som döps på egen bekännelse eller vattenbegjutning av spädbarn vars föräldrar önskar att barnet skall döpas. Denna bredd finns i flera frågor, accepteras oc verkar fungera.

i samband med kyrkoledningens starka engagemang i det som kallas HBTQ-q går den andlige ledaren rakt in i den lokala församlingens inre verksamhet ochvärderar församlingens synsätt i just HBTQ-i frågor och inför ordet ”trygga miljöer” som något som kyrkan eftersträvar. Vad som döljer sig bakom detta ord framgår inte i vare sig Sändarens eller Dagens texter.

Det kan tolkas som att församlingen inte för läsa Guds ord som det står och inte anse att HBTQ – i utlevd sexualitet är i linje med Guds vilja. En enskild med den sexuella preferensen skulle då kunna känna bristande möjlighet till inkludering och därvid kränkt, och dömd och bedömd.

Equmeniakyrkans organisatoriska grundkonstruktion sägs bygga på en icke hierarkisk biskopal kyrka utan en gemenskap där lokala församlingar samverkar och bygger en gemenskap på trosbekännelse till Guds ord. I detta fallet går en kyrkoledare och andlig ledare (enligt organisationens skriftliga normering)in likt en biskop och styr den lokala församlingen och uttalar också dess brister i det evangeliska arbetet som så allvarliga att man ej bör få ta in nya medlemmar.

9. Om innehållet i en mjuka sperationen och så här styr kyrkoledaren den lokala församlingen till trohet till HBTQ-i paradigmet enligt tidningen Sändaren

Equmeniakyrkans egen tidning Sändaren har fått del material avseende innehållet i kyrkolednigens nya styrning av baptistförsamlingen. Det som kallas mjuk separation tycks vara att de mer bibeltrogna som lutar sig gentemot en klassisk baptistisk bibelsyn utifrån t.ex Svenska baptistsamfundets stadgar och förkunnelse ja det är de som bör lämnapå ett mjukt och kanske stillsamt sätt.

Man kan samtidigt lägga in begrepp i denna process som kan kopplas till ordet ”splittring”. Är splittraren den som vill tränga in och förändra eller den som vill bevara. DEN FRÅGA BELYSES I KOMMANDE BLOGGINLÄGG

”Enligt förslaget om ”mjuk separation” ska de som stannar kvar stödja följande punkter:

• Är lojal med Equmeniakyrkan som sammanhang.
• Beaktar de rekommendationer som den nationella Kyrkokonferensen ger församlingarna och genom bön och offer stödjer samfundets arbete.
• Är lojal och visar respekt för församlingens baptistiska historia och tradition.
• Står bakom förslaget om ”mjuk” separation.”

När en lem lossas från en kroppsdel betecknas det inte som separation utan som AMPUTATION. Om församlingen är Kristi kropp och vi är alla delar av den så torde just det begreppet vara adekvat.

Att sätta begränsningar av församlingens frihet kopplat till baptismens historia tyder på en märklig bild eller kunskap av den svenska baptismens historia och syn på överhet och trohet till Guds ord.

Med stor sannolik skulle denne man, (på bilden nedan) en trogen bibelläsare, pastor och baptistledare uppmanats att dra från sin post och kallelse då Equmeniakyrkans tro och evangelium inte har plats för sådana. Otto Länsberg fick gå hem till Herren i tro vid en annan tidsålder. Men det är samma Gud ännu och samma Guds ord vi har att leva av,

Bilden nedan är på Otto Länsberg, klassisk baptist som verkade ör att alla skulle möta Jesus, ta emot frälsningen och döpas in i Kristi kropp.Han stod upp för att Guds ord var Guds ord. På grund av denna sin tro utsattes han och hans medhjälpare för olika mordförsök, samt förföljelse från samhälle och politik  De anpassade inte tron och dess tillämpning på den tidsålders värderingssystem. Såsom Jenny Dobers gör i den kyrka hon företräder. Avet efter väckelserörelsen tycks enbart vara sk munväder.

”Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.” (Romarbrevet 12)

Fortsättning följer….