Ordination och världslig konformitet. När tidsålderns och medias ord skaver mot Bibeln och faktiska troslöften ändras lätt tolkningen som en strå för vinden.

1. Bakgrund

Det finns några kyrkor för vilket invigning eller installation av pastorer och diakoner är väldigt viktig. Equmeniakyrkan har blivit en sådan och liknar i vissa stycken alltmer en Svenska kyrkan “light”.

Synen på tjänsten inom kyrkan ses som ett ämbete som kombineras av löften och regelverk. Inom en angiven ram ges befogenheter och skyldigheter. Det öppnar också för ansvar och myndighetsutövning såsom juridiskt bindande vigselrätt och juridisk hållbar tystnadsplikt.

Ordinationen kan ses som en överenskommelse mellan Herren, den ordinerade och dennes huvudman, kyrkan och församlingen. Den utgör också inte bara formellt utan reellt ett slags kvalitetsstämpel. Den ordinerade har genomgått och godkänts i en formulerad utbildningsprocess som är anpassad efter huvudmannens (kyrkans) tro, lära och behov. Det betyder att iklädd ämbetet finns en medskickad stämpel på vad den ordinerade  kan och ideologiskt och teologiskt representerar. Equmeniakyrkans kyrkohandbok lägger i sina avvägda rutiner ut en ritualiserad ram för ämbetsordinationen.

Inom näringslivet finns det många företag som ger sin anställda tjänstekläder utformade på ett sådant sätt att den anställde befäster företagets identitet. De utformas så att de representerar företaget och ger kunden en bekräftelse på vem den anställde verkar för. Så gör ibland vissa kyrkor men kanske inte genomtänkt utan grundat på tradition.

 

 

Equmeniakyrkan har allt sedan den skapades lämnat äldre baptistiska verksamhetsformer organisation och verksamhet och orienterat sin profil mot mot de former som statskyrkosystemet en gång skapat. Formella ordinationen för tex diakoner ersatte avskiljning i församlingen osv. Med denna process följde benägenheten att pryda den avskildes det tjänsteklädsel av pampig art! Vilket i sig inte behöver vara fel men värt att notera. De skriftlärda under Jesu jordetid hade också pampiga och rituellt formade kläder.

 

2. Vad innebär pastors och diakon-ordination i Equmeniakyrkan?

Så här beskrivs det av kyrkan själv:

“Kvinnor och män ordineras till diakoner och pastorer efter beslut i kyrkokonferensen. Diakon och pastor utgör två delar av den ordinerade tjänsten med olika inriktning och uppdrag. Den ordinerade tjänsten hör till kyrkan och tar sig uttryck i aktiv tjänst i församling genomförs diakonala eller pastorala uppdrag men behöver inte vara av anställningskaraktär.

Ordinationen innebär bekräftelse på Guds och människors kallelse samt ger behörighet till tjänst i församlingarna. Vid ordinationen bekräftar diakoner och pastorer sin tro på Jesus Kristus, sin vilja att följa Equmeniakyrkans gemensamma ordningar och att arbeta för Kristi kyrkas synliga enhet och förverkliga kallelsen med Kristus som förebild. Genom installation mottar den lokala församlingen diakon och pastor.” (Equmeniakyrkans Teolologisk grund)

I kyrkohandboken för Equmeniakyrkan föreskrivs ordningen för den viktiga och högtidliga installationen som skall ske vid kyrkomötet ,( sid 237) Allt pekar på att detta anses som en synnerligen viktig del av kyrkans inre liv och verksamhet.

Grunderna i denna text utvecklas ytterligare. Man bekräftar att man lovar följa kyrkans ordningar. Men intressant är också beskrivningen om tjänstens tidsbundenhet och ev. koppling till församlings tjänst. Man anses vara ordinerad och företräda kyrkan så länge man är ordinerad oaktat anställning!

3. Livslång ordination – inte enbart för en person med anställning i kyrkan

Equmeniakyrkan har visat att ordinationen är livslång. En person upphör inte att vara diakon eller pastor den dag hon/han slutar att arbeta som diakon/pastor eller blir pensionerad.
Många medarbetare utan formell avlönad tjänst som diakon eller pastor fullgör viktiga
uppgifter i församlingen eller i andra sammanhang. Identiteten som diakon eller pastor finns där, även om någon väljer en annan yrkesbana en kortare eller längre tid.”

4. Tillsyn och ansvar enligt Equmeniakyrkans principer

Kyrkoledare och regionala kyrkoledare har en stark ställning.De ordineras till sina ämbeten. De är med när en pastor eller diakon installeras i lokal församling för att markera och stärka helheten Eva samhörigheten förtydligad av kyrkans högsta andliga ledning. De har dessutom på sitt uppdrag att utöva tillsyn över de ordinerade så att de fullföljer sitt uppdrag enligt löften och ömsesidigheten vid ordinationen.

5. Hur tänker verkar och kommunicerar en ordinerad pastorern utifrån löften och kyrkans förväntan på tjänst?

Equmeniakyrkan består av en står bredd av församlingar med olika bakgrund och tradition. Det är ett av kyrkans utgångskoncept. Men hur brett kan en kyrka verka om den inte skall förlora sin identitet eller till och med sin teologiska grund. En ordinerad pastor är Esther Kazen. Hon har framträtt som en nät baserad feminist präst och framför sina åsikter till läsare och som svar till enskilda som frågat. Hon marknadsför sig själv och sitt budskap iförd Equmeniakyrkans pastorsdräkt.I en bok som pastorn skrivit kan man läsa följande.

Det finns kyrkor som rekommenderar celibat för personer med viss sexuell läggning. Och visst får en leva i celibat om en vill. Men för den som vill dela livet med någon, ha sex med någon, vardagsbråka med någon, kyssa någon eller storhandla med någon – så rekommenderar jag i stället samliv. Med valfri person eller valfria personer.

Oavsett pronomen. Så länge personen eller personerna i fråga själva vill dela livet, ha sex, bråka, kyssa eller storhandla med dig är det fritt fram.

Jag är övertygad om att det är fullt kompatibelt att vara kristen och samtidigt dela livet med någon en älskar. Med sex och barn och allt. Om en vill. Och i övrigt är det även 

– fullt kompatibelt att vara kristen och sambo, gift, skild, en av personerna i ett kollektiv, singel, monogam, polyamorös, asexuell, förälder, barnfri …

Det går alldeles utmärkt att vara kristen och leva i något annat än hetero-tvåsamhet-med-barn-livet. “

(s 105 ur E Kazens bok)

6. Några kommentarer från en läsare och baptist om tillämpning av ordinationen

Ordinerade pastor Esther Kazen proklamerar och förkunnar sitt evangelium väldigt tydligt. Hon redovisar det som övertänkt nedskrivet i en bok. Här finns stora likheter i texten med det som tidigare framförts i andra medier. Inga ord slarvigt formulerat. Alla berörda kyrkoledare kan läsa kollegans budskap. Hon uppträder ofta i foto i sin ämbetsdräkt och representerar tydligt sin kyrka. Och tillsynsansvariga tycks gilla.

Världen idag redovisar mer av samma men med kanske annorlunda språkbruk för delar av innehållet i Guds ord:

– “Representanter för Nätverket för klassisk baptism citerade i en debattartikel i Dagen under sommaren flera kontroversiella uttalanden som Esther Kazen, mer känd som ”Feministpastorn”, gjort, främst via sitt instagramkonto.

Equmeniapastor: I Bibeln finns rasism, homofobi och en hel del annan skit

Kazen har bland annat påstått att det i Bibeln finns

”rasism, homofobi och en hel del annan skit”, menat att det är fullt kompatibelt att vara kristen och polyamorös, och beskrivit abort i positiva ordalag.”

 

 

 

7. Andlig och praktisk vägledning av Equmeniapastorn Kazen.

Utdrag från pastorns hemsida: Frågor och vägledande svar.

Det finns kyrkor som rekommenderar celibat för personer med viss sexuell läggning. Och visst får en leva i celibat om en vill. Men för den som vill dela livet med någon, ha sex med någon, kyssa någon eller storhandla på Willys med någon – så rekommenderar jag istället samliv. Med valfri person. Oavsett pronomen. Så länge personen/personerna ifråga själva vill dela livet, ha sex med, kyssa, eller storhandla på Willys med dig.
Det jag vill säga är alltså att JA jag är övertygad om att det är fullt kompatibelt att vara kristen och samtidigt dela livet med någon en älskar. Med sex och barn och allt. Om en vill. (Och i övrigt även fullt kompatibelt att vara kristen och sambo, gift, skild, leva i kollektiv, singel, monogam, polyamorös, asexuell, förälder, att aldrig vilja ha barn… Det går alldeles utmärkt att vara kristen och leva i något annat än hetero-tvåsamhet-med-barn-livet. Men självklart är även det kompatibelt.)
Vill du läsa mer om VARFÖR jag är övertygad att detta är okej? Läs mina tidigare inlägg “Bibeln & Kärlek” och “Bibeln & Sex” och “Att läsa Bibeln”

Fråga till pastorn:

• • vad är din åsikt till att ha engångsligg, sex utan kärlek eller sex utanför en relation? Även om många progressiva kristna tycker det är okej att ha sex utanför äktenskap så finns det fortfarande väldigt många som fördömer eller moraliserar de som väljer att ha sex utanför förhållande eller/och sex utan kärlek. Därför jag frågar.
• • Equmeniakyrkans ordinerade pastor svarar:

    feministpastorn

    @gsus_kristus hej! Jag tycker som i mycket annat att så länge det görs med respekt, samtycke och fri vilja så är det 👍🏼 jag vet att jag nog är mer “liberal” i detta än många av mina medkristna, men jag tror verkligen inte det är något “syndigt”. Som med det mesta annat så är det ju viktigt att vara försiktig och lyssna på sig själv, det kan ju såklart bli komplicerat med sex utan känslor, men inte nödvändigtvis. En bra riktlinje är väl att vara rädd om sig själv och den en är med 😊

  • Fråga till pastorn:
  • • • Hur tänker du kring polygami? Står inte de ganska tydligt i bibeln att man ska vara två? Dessutom brukar polygami oftast få negativa konsikvenser för främst kvinnor

        Equmeniakyrkans ordinerade pastor svarar:
        @filippan_j hej! Jag fick ganska många frågor om just polygami efter detta inlägg och har avvaktat lite med att svara för att formulera mig rätt, men kortfattat vet jag att det finns polyamorösa kristna människor och de måste få finnas. Många av samma argument kan användas som när vi pratar om samkönade relationer till exempel.

        Equmeniapastorn kommenterar ytterligare:

        … sen finns det också en skillnad på klassisk polygami och att vara polyamorös. Och som för alla sorters relationer så är det ju viktigt att ingen är i relationen mot sin vilja, behandlas illa osv.
        

        8. Fler tankeväckande förkunnelser från ordinerad diakon inom Equmeniakyrkan

Anna Ardin är ordinerad diakon i Equmeniakyrkan. Grunderna för ordinationen och bekännelse om acceptens och trohet gentemot kyrkan är väldigt lika det det som gäller för pastorer, enligt kyrkans handbok.

Anna Ardin är och har varit starkt politiskt engagerad och lät sig själv intervjuas i TV utifrån sina möten med Julian Assange  och sitt “hångel”(hennes egna ord) med honom och hur hon av honom blev utsatt för en våldtäkt av den välkände profilen. En våldtäkt som blev en världsnyhet.

Men inom kyrkan har hon under flera år varit en uppmärksammad person. Hon fick till exempel i uppdrag av Equmeniakyrkan att utreda framtidens diakoni och skrev i handling/bok med titeln Profetisk diakoni. Såvitt känt är har kyrkan inte taget beslut om Ardins förslag.

Ardins politiska engagemang och hennes kyrkliga diakonala går hand i hand. Det kanske inte är så konstigt men i Ardins fall uppmärksammas et då kopplingen mellan uppdrag i Socialdemokrater för tro och solidaritet (fd Broderskapsrörelsen) diakonin och förhållandet till jihadism är unikt

Nättidningen Ledarsidorna (www.ledarsidorna.se) och utgivare Johan Westerholm har gjort ett antal analyser och medföljande artiklar om Jihadism, Israelsyn, politisk populism mm. I ett flertal artiklar på Ledarsidorna redovisas samband mellan Ardin och stöd till och engagemang för jihadistiska grupperingar. Westerholms artiklar är unika med stort källmaterial och ger en avslöjande bild av förhållandet mellan Svenska kyrkan och delar av Equmeniakyrkan avseende islamism och jihadism.

9. Equmeniakyrkans ordinerade diakoner avger “pastorsliknande” löften i kyrkomötet. Men nu tycks en diakon skapa sin egen religion

Att bli diakon inom Svenska baptistsamfundet var en fråga för den enskilda församlingen och den person som väldes eller “avskildes” som diakon. Rollen kunde variera mellan olika församlingar men likheterna med pingströrelsens begrepp”äldste” är stor. Diakon var en betrodd lekman. Personen valdes av den lokala församlingen.

Med Equmeniakyrkans entré centraliserades och “byråkratiserades” diakon rollen. Diakonen utses av Equmeniakyrkan centralt och ordinieras av kyrkan centralt och självaste kyrkomötet är inblandat. Processens förändring medförde en stark centralisering av kyrkans diakoni. Med centraliseringen förde en ambition om en slags kvalitetsgaranti. Denna manifesterades med den regionala och de centrala kyrkoledarnas uppföljningsansvar. Diakonerna måste underställas sin löften och sin verksamhet gentemot kyrkan.

Ovanstående är en bakgrund när den i medier kända diakonen Anna Ardins texter och förhållningssätt begrundas.

10. Diakonen Ardins texter

Här nedan ett av flera exempel på Anna Ardins texter och förkunnelse:

“Och här har religionen sin kanske allra viktigaste uppgift. Att förklara att det finns någon att luta sig mot, någon som står vid vår sida, någon som kallar oss att verka för sitt rike – att vi är inbjudna att vara med i den goda kampen! Inte i extremisternas förenklade kamp, som kapitaliserar på vi:et och dom:et, utan i den riktigt svåra och radikala kampen för sanning och försoning.

Inom kristen tro tänker många att Jesus är den enda vägen till Gud. Jag tror att det kan vara så. Men jag har också insett att de flesta som faktiskt hittat Gud stavar den kraft jag kallar Jesus på något helt annat sätt. Ibland stavas det vägen, ibland sanningen och ibland livet. Jag ser Jesus hos den som har kärlek i sitt hjärta, även om den kallar det Allah, Krishna, humanism eller sunt förnuft.

Mina systrar och bröder i tron är de som verkar för att skapa vägar mellan hjärtan. Inte de som använder ordet Jesus som en vattendelare för att skilja människa från människa. Mina trossyskon är de som kämpar för att insikten om att mänskligheten är ett enda vi. Inte de som använder ”kristna värderingar” för sina egna politiska syften.”…..

Text: Anna Ardin, diakon i Equmeniakyrkan och förbundsstyrelseledamot i Socialdemokrater för tro och solidaritet”

Texten ovan från islamsk skrift utgiven av organisationen Ibn Rush:

Krönika: Mina trossyskon skapar vägar mellan hjärtan

11. En baptistisk lekmans och läsares kommentar till ovanstående proklamation

Inom kristen tro tänker många att Jesus är den enda vägen till Gud skriver diakonen. Hon “tror” att det kan vara så. Men sen kommer en ny mening…”men“…och då lämnar hon den klassiska kristna bekännelsen och proklamerar att hon “insett”  (inte tror utan insett)att de flesta(!!!!, red. utropstecken) hittat Gud på annat sätt. Att den hon kallar Jesus kan vara den som benämns och åkallas som Allah, Krishna, humanism och förnuft.

I Bibeln, Guds ord kan man läsa i Johannes 14:

–5To­mas sa­de: ”Her­re, vi vet in­te vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” 6Je­sus sva­ra­de: ”Jag är vägen, san­ning­en och li­vet. Ing­en kom­mer till Fa­dern ut­om ge­nom mig. 7Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fa­der. Ni känner ho­nom re­dan nu och ni har sett ho­nom.

12. Equmeniakyrkans ordinerade diakon korrigerar Jesu ord återgivna i Bibeln

Equmeniakyrkans ordinerade diakon Ardin har en annan tolkning av Jesus ord om hans begrepp “INGEN”. Det hon skriver, och alltså inte i all hast snubblar fram är, att för henne är Jesus rätt, tror hon. Texten innehåller en icke säker anknytning mellan hennes eventuella tro som också kan stå för ett antagande,

En modern formulering inleder text stycket ovan. “Inom kristen tro  tänker många att Jesus är den enda vägen till Gud.” Ardin skriver att hon tror att “det kan vara så”. Orden “tänker många” distanserar den som påstår något från personen själv.

Hon kopplar sedan den meningen med en ny: “Men jag har har också insett att de flesta som hittat Gud stavar den kraft jag kallar Jesus på något helt annat sätt.”

De kopplingar till Gud vid sidan om Jesus som Ardin uppger är namngivna. Notera skillnaden mellan Jesu ord och Ardins påstående. Här tycks Ardin sätta över Jesus ord nedskrivna i Bibeln och hon verkar korrigera honom.

13. Ardins texter ovan publicerade i ett organ för det islamska studieförbundet Ibn Rush, när kopplat till muslimska brödraskapet

Ibn Rush är ett muslimskt studieförbund. Kring denna organisation har det funnits betydande problem. I Göteborgs kommun har verksamheten förbjudits på grund av uppenbara brister i verksamhet och olämpliga kopplingar. Detta har belyst såväl av ansedda terrorforskare som i en utredning genomförd av Göteborgs stad.

Det som ser ut som ett muslimskt studieförbund är kanske det, men det är också ett organ för Muslimska brödraskapet.

Kring detta förhållande och samband finns säkert underlag framtaget av ledande forskare och sakkunniga. Ibn Rush förnekar allt sådant samband. En av dessa är docenten Sameh Egyptson. Han har i artiklar och forskning lagt fram sina resultat: https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/sameh-egyptson-finns-otaliga-kallor–ibn-rushd-ar-del-av-muslimska-broedraskapet(fe39da3e-4039-459b-8a6e-f4955ccbb140)/export.html

https://www.dagen.se/debatt/2020/05/19/sameh-egyptson-sluta-ge-pengar-till-ibn-rushd-folkbildningsradet/

Den välkände terrorforskaren Magnus Ranstorp har i flera dokument kommit fram till liknande resultat:

https://www.expressen.se/debatt/ibn-rushd-ar-fortsatt-kopplat-till-islamister/

Statsstödd folkbildning för islamism, del 1

Sambanden mellan IBN RUSHD och terrorstämplade gruppen Muslimska brödraskapet är tydligt. Johan Westerholm HAR I BOKEN Islamismen i Sverige redovisat på det nätverk som jihadismen skapat i Sverige,

Intressant att notera är att såväl Ibn Rushd som Muslimska brödraskapet är väl kända som representanter för homofobi, begränsning av kvinnors rättigheter, särlagstiftning och antisemitism och Israelhat.

Equmeniakyrkans diakon samverkar med IbnRushd och verkar med texter i artikeln ovan och medskickad länk från organisationens eget organ. Textintroduktionen och upplägget tyder på aktiv solidaritet av Ibn Rushd och därvid denna del av Muslimska brödraskapet, en organisation som är förbjuden i flera länder på grund av kopplingar till extrem terrorism.

14. Dags att överväga om den högtidliga kyrkliga ordinationen betyder det den avser betyda?

Här ovan finns två exempel från Equmeniakyrkans ordinerade i kyrkomötet. I samband med detta angavs särskilda löften om trohet till kyrkan och Ordet.

Varje läsare kan se att utifrån någon slags allmän och kristen klassisk grundsyn arbetar och kommunicerar ordinerade med texter, handlingar och råd som inte faller inom ramen för den tradition som i alla fall Baptistsamfundet stått för. Mängder av Missionsförsamlingar i landet har genom åren haft en helt annan förkunnelse. Ardins och Kazens ord skulle nog vara främmande på Hönö konferensen.

I den ordning och de urkunder som Equmeniakyrkan lagt har kyrkoledarna och de regionala kyrkoledarna ett tillsynsansvar. Ovanstående undervisning har öppet skett i bok och tidningsform. Det torde därför inte vara möjligt att undgå innehållet för de uppföljningsansvariga. Det kan då anses sannolikt att de samtliga berörda ser det som en del av det evangelium som den kyrka de leder står för.

Kan det vara så att Magnus Hagevis text om elefanten har en riktig substans trots att den mötte en hård kritik: https://www.sandaren.se/ledare/vaga-mota-elefanten-i-kyrkorummet

Den 14 februari i år skrev Johan Westerholm en av flera artiklar på Ledarsidorna .se om Equmeniakyrkan. Denna gång beskrev han kyrkan som varande i fritt fall. Westerholm verkar helt utanför den frikyrkliga världen men hans analys är inte ointressant.

Kyrkan förändras – på svaga teologiska grunder skapas en ny politisk kraft

15. Den allvarligaste frågan av alla

Anna Ardins text i muslimska brödraskapet/Ibn Rushd organ är djupt oroande. Jämförelsen med Guds Son, Jesus Kristus och utstrålning och budskap från religiösa ledare och religioner som verkar för en annan makt än den som Bibeln lär ut är ett sätt att lansera en annan religion. Jesus är inte längre den absolut enda vägen för den ordinerade själasörjaren.

Och kring det tycks kyrkans ledning samtycka. Eller helt enkelt strunta i. Den som vet, men inte agerar proklamerar att man/kvinna står bakom den förkunnelse som i all enkelhet dokumenterats ovan.