I dessa Coronatider blir gudstjänstlivet väldigt annorlunda och begränsat. SVT TV-gudstjänst härom dagen blev min gudstjänst. Den sändes från en församling tillhörande Equmeniakyrkan.
När gudstjänsten led mot sitt slut trädde pastorn fram (troligen också föreståndaren) och bad en bön. I slutet av en sådan pastorsledd bön brukar den utifrån den bibliska kontexten: “I Guds Faderns, Sonens och den helige Andes namn.”
Equmeniapastorn valde en annan form för hur han avslutade/riktade bönen;
“Skaparen, Befriaren och Livgivaren”
- Gud Fadern byttes ut och ersattes med ordet Skaparen.
- Jesus, Sonen ersattes med ordet Befriare.
- Den helige Anden ersattes med ordet Livgivaren.
Varför nu denna förändring av viktiga begrepp för troende kristna?
Det är givetvis en öppen fråga där enbart Equmeniapastorn själv kan svara. Det verkar dock som om förkunnaren gått på någonslags genuskurs och utifrån det inte vill använda begrepp som Far och Son utifrån den nu så populära tanken att allt skall vara inkluderande. De som inte har haft en Far skall inte få del av en Far i sin religiösa upplevelse.
Hur tokigt kan det bli? Eller är det OK och framtidens verklighet vi ser?
Det syns ju vara uppenbart att pastorn tycker att ordet befriaren är mer korrekt. Jesusnamnet. Många kristna ser som det allra mest heliga är för en del människor måhända ses provocerande (https://www.youtube.com/watch?v=yNsx2xIjTBE) Jesu namn och bön i Jesu namn handlar om kontakt med en djup andlighet.
Equmeniakyrkan tog bort ordet teologi ur det som en gång var Betelseminariet och utbildnings verksamhet för baptistpastorer och missionärer. När Equmeniakyrkan startade ändrades namnet till Teologiska högskolan. För något år antogs det mer diskreta intetsägande begreppet Enskilda högskolan“. Ingen som inte gillar teologi, läran om Gud, skall känna sig exkluderad. Kanske fanns via diskretion om läran om Guds ord dessutom bättre möjligheter av få pengar från statsmakten när provocerande ord exkluderades för inkludering.
Vem vet och jag hoppas att det inte riktigt är så.
Den helige Anden kan ses som en maskulin beteckning på Anden men kan i vissa kretsar måhända uppfattas som exkluderande. Men samtidigt transformeras det som är Anden till något annat och det är begreppet Livgivaren. Ett vackert ord men inte en vettig beteckning på det som kristna annars kallar “Den helige Anden”.
Skaparen, Befriaren och Livgivaren
Orden är inte fel i sig, Gud är skaparen. Jesus befriar förlåter och räddar. Den helige Anden ger liv. Ett utmärkt upplägg för en bibelutläggning. Men i den kontext och den bön som Equmeniapastorn bad i TV gudstjänsten stod för något annat. Exakt vad vet “hen” själv. Men allt tyder på att det hos vissa andliga ledare finns en beröringsskräck för allt som kan uppfattas som kopplat till klassisk kristen evangelisk tro. Samtidigt vet vi idag från statistiken att rädslan för sådan tro leder till minskat antal medlemmar i en politisk korrekt kyrka.
Sorgligt. Men kanske mest bekymmersamt.
