Under många år har vi på bloggen www.klassiskbaptism.se berört och larmat om Equmeniakyrkans färd från klassisk kristen tro och kyrkans historiska rötter som en del av väckelsen. Då har vi av några i kyrkans ledning setts som udda, konservativa, gnälliga och sekteristiska.Det kan nu tyckas glädjande fast det egentligen är en djupt sorgligt indikation när kyrkans egna tidning Sändaren på ledarplats skriver nästan samma budskap. Ledarförfattaren Hagevi har har dessutom räknat ut att kyrkan avskaffat sig själv 2050.
Liberalteologiska ambitioner leder dithän i jämförelse med bibeltrohet. Hagevi gör i alla fall den jämförelsen eller antyder detta..Sådan är helt enkelt med matematiken i statistiken.
Nu är det nog så att dynamiken i en kyrka inte följer en linjär linje. Minskningen av antalet medlemmar kan öka än snabbare eller så kan allt förändras och fler och fler människor finner Jesus och ett engagemang och andlig gemenskap i kyrkan.
DET ÄR HELT UPPENBART LEDARSKRIBENTENS AMBITION ATT FUNGERA SOM ETT VÄCKELSENS INSPEL UTMÄRKT!
Varje läsare har ett ansvar. Varje medlem har också ett ansvar.
Det är tyvärr inte ovanligt att när man slumpmässigt råka på medlemmar i Equmeniakyrkan som ser man allvarligt på kyrkans teologiska utveckling som medför att man överväger att lämna den just på grund av dess nuvarande inriktning.
Vad som bromsar är lojalitet med den lokala församlingen, som inte alls delar kyrkoledningens de värderingar och synsätt som kyrkoledningen uppenbarar. När ledningen går i otakt uppstår enn spänningsfält dr ledningen har större inflytande men också ett större ansvar inte minst utifrån vad Bibeln klargör om andliga ledares roll.
Vad skiljer då? Exemplen är tyvärr många. Alltför många har lyfts fram i denna blogg. Några exempel:
– Den lokala församlingen som inte tycker som kyrkoledaren att bön till Islams sk Gud är bön till samme Gud som Jesus kallade fadern. (https://www.sandaren.se/debatt/sofia-camnerin-samma-gud-men-olika-uppfattning) Denna artikel av bitr kyrkoledaren klargör att hon anser att de muslimer som tex ber sin fredagsbön i mosken ber till samma Fader vår som de kristna kyrkorna ber till i Herrens bön. Det är ytterst extremt men inte ovanligt i liberalteologiska sammanhang. I Mose angivna 10 Guds bud är det första en direkt styrning om att de som vill följa Honom, Jesu Far, inte skall hålla sig till andra gudar. Dvs det finns andra Gudar. I berättelsen om Elia och striden med Baals profeter ser vi maktkampen mella Israels Gud och Baal. Dvs kraftlösheten i guden Baal när det blev en direkt konfrontation. Baal är annars alls inte kraftlös vilket Bibeln ger oss information om.
– Lojalitet med en lokal församling som inte delar kyrkoledarens syn på att Hen anser att Bibeln genom Paulus fattar vad som är synd utan att hen vet bättre.(bitr kyrkoledare i Sändaren. Redovisat i klipp här i denna blogg)
– Lojalitet med en lokal församling som inte delar mäktigt avskilda andliga ledare pastorer och diakoner som i tjänsteklädsel och därmed representerande kyrkans uttalat att tex. polysex är ok livsform för kristna om de inblandade vill och godkänner. Så kallade ”engångsknull” utan känslomässig bindning är också ok om inblandade vill. Att marschera i Pridetåg är en del av det pastorala uppdraget och det är ok att andliga ledare vigda till det av kyrkan proklamerar att kärleken som just denna demonstration förespråkar är OK i biblisk kyrklig mening.
Ledartexten och liknelse om elefant i rum är bra början till re-formation. Här nedan länk till Sändarens ledare:
Om den ledsamma statistiken.
Sändaren skriver på nyhetsplats följande:
-”Pandemiåret 2020 blev ett dystert år också vad gäller Equmeniakyrkans medlemsstatistik. Kyrkan minskade med 1 249 medlemmar och har nu halkat ner under 60 000 strecket. 59 573. Så många personer var inskrivna i Equmeniakyrkans för-samlingsmatriklar den 31 december 2020. Det innebär att medlemsminskningen förra året var den tredje största sedan 2013 (då den första medlemsstatistiken presenterades). Minskningen är nästan dubbelt så stor som under 2019. Den var dock i sin tur minsta minskningen (se tabell nedan). Sedan 2013 har kyrkan minskat med 7 529 medlemmar.”
– Kyrkoledare Lasse Svensson kommenterar i tidningen den ledsamma utvecklingen. Han analyserar den i förhållande till de trender som finns för andra organisationer som påverkats av pandemin.
Den kommentaren är intressant om den prövas djupare. Är banden till kyrkan eller behovet och längtan till kyrkan eller kyrkans kallelse att jämföra med människors lust att vara medlemmar i IOGT, Visans vänner, frimärksklubben, ryttarföreningen eller RFSL? Man kan tycka att det inte borde vara så att en Guds församling attraherar eller dess motsats på likartat sätt som samhället i övrigt.
Bakom de artiga och trevliga, förväntade korrekta orden från högsta ledningen döljer sig kanske en förklaring till det som Hagevi beskriver Kyrkans ser sig inte reellt som en evangeliserande helig gemenskap där ambitionen är att vinna människor för Guds rike och erbjuda dem och leda dem till frälsningens gåva.!!?? Nej kyrkans ledning förväntar sig eller bedömer sig utifrån samhällskontextens amplituder. Där mäts mer aktiviteter och möten eller kanske olika nivåer av social gemenskap.
Statistiken visar dock på olika ”rörelser” i medlemsantalet liksom antalet dop och barndop. Glädjande för oss baptister är att antalet troendedop under senaste året var högre än barndop.
Fortsättning följer i ytterligare inlägg.
