Så damp Baptistsamfundets årsbok ner i brevlådan. Med bland annat Missionsstyrelsens(MS) förslag i äktenskapsfrågan.
Man kan konstatera att samfundets hållning inte har ändrats en millimeter:
- ”Församlingen har möjlighet att fatta beslut att samkönad vigsel inte är en del av församlingens gudstjänstliv
- Församlingen har likväl möjlighet att fatta beslut om att samkönad vigsel är den del av församlingens gudstjänstliv”.
MS gör rätt i att hävda varje församlings självständighet.
MS gör väldigt fel i att inte följa Bibelns uppenbara undervisning utan försöka hålla en helt neutral linje.
Det postbaptistiska baptistsamfundets högsta värdering verkar vara den heliga neutraliteten. Det finns olika tolkningar bland församlingarna, alltså skall samfundet inte tycka någonting.
Trots att man själv bevisligen haft tydliga ståndpunkter i just denna fråga tidigare
MS säger att församlingen äger sitt gudstjänstliv. Men påpekar inte att det är samfundet som äger vigselrätten, det gör ingen församling. Vigselreglerna skall avgöras efter samfundets ordning. Alltså är det på samfundsnivå som det skall avgöras om samkönade vigslar är möjliga. Och samfundet uttrycker med sitt förslag att samkönade vigslar skall vara möjliga för de församlingar som så önskar.
Alltså är MS sken av neutralitet bara en lek med ord. MS uttrycker i själva verket en tydligt positiv hållning till samkönade vigslar. Det är grönt ljus för de församlingar som önskar införa detta.
Historiskt har baptismen i Sverige stått för församlingarnas självständighet parat med stark bibelförankring. Därmed har det varit en total omöjlighet ända fram till de senaste åren att Baptistsamfundet skulle kunna vara positiv till samkönade vigslar.
MS tror att det är okej att inför Herrens ansikte försöka stå neutral i frågor som denna, och att det är Guds främsta vilja att hålla ihop ett samfund med olika åsikter. MS tar grundligt miste. Vi är kallade att på alla plan vara Jesu lärjungar, att följa hans undervisning, att leva i trofasthet och förkunna hans budskap. Då tar man ställning, även tillsammans.
Det finns få områden som Bibeln har en så entydig undervisning om som homosexualitet. Både genom de texter som direkt handlar om fenomenet men också indirekt genom de texter som handlar om äktenskap och samlevnadsrelationer i största allmänhet. Om då baptistsamfundet inte kan klara av att ha en linje i en sådan enkel fråga, hur skall man då klara av alla svårare frågor?
Äktenskapsfrågan handlar om bibelsyn. Det finns ledare som verkar vilja att människans tankar skall styra bibelordet. Ledare vars tankebanor rör sig fjärran från lärjungaskap, trofasthet, sanning och helighet. På ett märkligt sätt får man Jesus undervisning att handla om glädje över olika åsikter, lärjungaskap blir att välja sin egen tolkning, helighet blir tolerans, sanning blir mångfald, förkunnelse blir dialog, kärlek blir en känslosörja, människan blir gud och människan blir centrum. Bibelordet blir förvandlat till dess motsats. Samhällets tankar blir norm.
”All teologi är mänskliga tankar” som en hög ledare sa, som om Jesus inte uppenbarat för oss vem Gud är. Guds åsikter borde vara det centrala i ett samfunds hållningar. Bibelns undervisning borde leda oss och inte tvärtom.
Den bibliska historien lär oss gång på gång på gång hur det går när Guds folk vänder sig bort från Guds ord och vilja. Tyvärr så är framtidsutsikterna mycket mörka för varje sådant sammanhang. Och min tro är att vårt nätverk inte skulle finnas om inte Gud själv faktiskt börjat tänka i sådana tankebanor. Och sända ut en ny kallelse till omvändelse.
Thomas Forslin
