Jag är varken teolog, präst, filosof eller politiskt aktiv. Bara blivande lärare i historia och kommer enligt Jakobsbrevet 3:1 att dömas hårdare än andra. Därför är det viktigt att tala/skriva rätt och förståndigt när något inte står rätt till.
Personligen tror jag att Gud är fullt kapabel att försvara sig mot all mänsklig kritik.
Däremot upplever jag att många medmänniskor, pastorer, präster och församlingsmedlemmar känner sig ensamma om att försvara en klassisk kristen tro i dagens Sverige. Är vi en utdöende art? Kanske med tanke på:
-Vänsterpartier och kyrkliga samfundet vill införa ett tredje kön – hen.
-SVT sänder program om Gud där det är okej att göra narr men inte att predika.
-Präster i Danmark menar att Jesus ord ”vägen sanningen och livet, ingen kommer till Fadern ut utom genom mig” inte ska tolkas bokstavligt.
-Judefientligheten är påtaglig i en skånsk kommun som påstår att de ”inte visste” bättre.
Kristenheten i Sverige är hårt ansatt idag till och med av våra egna präster.
De som borde stå upp för Jesus, sanningen och livet. Istället ser vi hur kristendomen urholkas. I samma anda ser vi också ökad fientlighet mot Sveriges judar inklusive andra grupper som inte varit så stark sedan 1930-40 talet.1
Kanske är det så det ska vara i den sista tiden. Att Gud verkligen vill se vilka som håller fast vid tron i svåra tider. Saliga är det som vågar gå emot de politiskt korrekta.
Att inte ledarna ser att olika samfund anpassar sig efter en politik som strider mot Guds egna ord. Mitt eget baptistsamfund har vridit sig ifrån trogenheten till bibelordet när det gäller att stå upp för de värden som gäller inom äktenskapet mellan man och kvinna.
Här har man glömt bort att äktenskapet är instiftat av Gud och fanns långt före det mänskliga juridiska äktenskapet. Jag vet inte om ledarna börjar vackla i tron, faller för grupptryck, eller om de bara är likgiltiga.
Det borde finnas fler politiker som Jan Björklund eftersom han verkligen vågar stå emot ett växande etablissemang kring att få bort kristen, etik och moral från våra egna skolor. Vilket är ganska intressant med tanke på att kristdemokraterna till stor del är tysta i debatten.
Sverige håller på att glömma bort Gud, och inte vilken Gud som helst utan den levande Guden och hans ende Son som skickades inte bara till judarna utan också till räddning för alla folk i hela världen inklusive Sverige.
Ingen vill veta av synden längre, ingen vill bekänna, istället använder sig de flesta av österländska rörelser och övningar för nå en slags personlig frälsning. Vore det inte skönare om någon annan tog på sig dina bördor? Det är inte påven om du trodde det.
Alla glömmer att syndens lön är döden. Ingen verkar bry sig för själen lever säkert vidarepå något sätt. Eller gör den verkligen det? Jag tänker inte chansa, tänker du?
När jag läser i Dagen att var femte präst i danska folkkyrkan inte tror att Jesus är endavägen till Gud blir man bedrövad i själen. När jag hos min farmors bokhylla bläddrar bland 40 år gamla böcker och läser David Wilkersons Synen, Thoralf Gilbrants Tidens tecken så slås jag över hur träffsäkra dessa bilder är. Allt är en bekräftelse på Guds ord och vad som komma skall.
Enligt en artikel från Hemmets vän 2006 skriver Stanley Sjöberg att den svåraste bibelkritiken kommer inifrån kyrkan självt eftersom teologin idag anpassar sig efter en historiekritisk granskning efter akademiska principer. Sjöberg skriver vidare att en del tror på Jesus men inte hans ord, vilket enligt Sjöberg kan leda till en humanism som inte ger utrymme för den Helige Ande.
Jesus är enda vägen till Gud. Och han är beredd att ta med dig oavsett bördor in i det eviga livet. Det står i skriften bekänn era synder för varandra, och be för varandra att ni blir botade, Jakobs brev 5:16
Trots detta dystra scenario ger jag inte upp hoppet och tron. Vi får aldrig glömma att be och välsigna Israels folk och Sverige. Vi får aldrig glömma att hylla vår frälsare Jesus med glatt hjärta och lovsång. Aldrig glömma att evangelisera om Jesus med Jesus för våra medmänniskor. Detta är livsviktigt för kommande generationer predikanter och förkunnare.
Sverige bekänn dina synder!
______________________________________________________________________________
¹http://www.kvallmedulfekman.se/ulf-cahn-roar-sorensen-anders-gerdmar-och-gladys-del-pilar/ Intervjue med Ulf Cahn m.fl. om antisemitismen i Sverige.
Christoffer Hägglund
Hur långt ifrån sann biblisk kristendom har svensk kristenhet kommit? Ja, det kan man fråga sig när man ställer den frågan i ljuset av det sista Jesus sa innan sin himmelsfärd, dvs då han kungjorde vad som ska känneteckna dem som går ut i världen med evangeliet. Han sa detta:
”Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.” Mark. 16:17-18
Alltså det första kännetecknet på de troende ska vara att de driver ut onda andar. Är det vad som kännetecknar svensk kristenhet överhuvudtaget idag? Är det vanligt förekommande med tungomålstal? Är det vanligt förekommande att vi har ett övernaturligt skydd även rent kroppsligt? Är det vanligt förekommande att sjuka blir friska efter handpåläggning och bön?
Allt i Bibeln är Guds ord, men jag vet att somliga menar att det som är direkta Jesuscitat har mer tyngd än annat. Då ska man också betänka att dessa kännetecken på vad som ska följa de troende är ett direkt citat av vad Jesus sa, och vad han sa som det allra sista innan han gjorde himmelsfärden.
Går vi till väckelsehärdar i exempelvis Brasilien, så är det just dessa kännetecken vi finner bland dem. Men svensk kristenhet har kommit så långt bort från dessa kännetecken så frågan är om vi ens kan kallas för kristenhet? Politisk korrekthet, förnekelseteologi, liberalteologi och ljumhet är snarare vad som blivit kännetecknet allmänt sett i vårt lands religiositet. Må Gud förbarma sig över oss.
Berndt Isaksson
Berndt
Ett Jesu ”ord” till sina lärjungar (som väger tungt) är att Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen och att allt vad ni löser på jorden skall vara löst i himlen Om vi sedan fortsätter att läsa NT så ser vi att vi har olika kallelser vad jag upplever är att den som har andliga gåvor ”kvävs” Det står att den som ingenting är utväljer Gud men den som i församlingens ögon någonting är den väljer ofta församlingen