Ja i december är det högar av reklam. Många företag vill komma åt mina pengar och få mig att köpa ting som jag inte vet jag behöver eller som jag inte gissar att andra ens behöver.
Detta erbjudande kallas ”tips”. Käcka förslag hur klappar kan köpas och hoppeligen mottagas med glädje och kvitto med överenskommelse om öppet köp och pengar tillbaka,
Volymerna i miljoner av hur mycket vi köper för att fira julen vågar jag inte ens gissa på men den som vill kan hitta den rätta om det nu kan vara till någon glädje.
Den stora kedjan av butiker som säljer hemelektronik hade ett budskap som fastnade i mitt hjärta.
”Julen handlar om att ge”. Att som man skriver öppna ”önskebrunnen” med ett stort sortiment ”…till någon som du verkligen tycker förtjänar det.”
Ett annat stort varuhus har samma formulering samtidigt som man sponsrar människor som kanske inte ”förtjänar” det.
Sedan läser jag evangelietexterna om födelsen. Om Guds gåva till människan. Om räddaren som Gud sände som ett barn. Om uppdraget kring försoning. Om Guds eget lidande och död via sin ende son som räddare för såväl Israel som för oss var och en.
En gåva till någon som förtjänar det skriver affärsrörelsen.
Bibeln säger mig:
- ”Skall ni ha tack för att ni gör gott mot dem som gör gott mot er? Också syndare handlar så. ”
Vitvarukedjan säger nästan samma sak fast med andra ord.
Bibelns budskap skiljer sig från reklamens. Det är till mig som ”syndare” som Guds kärlek ges ut. Inte för att jag förtjänar det utan för att Gud är kärlek och att has redskap är nåd och försoning.
Jag bestämmer mig för att lägga affärskedjans fyrfärgstryck i pappersåtervinningen och läser därefter Olof Edsingers profetiskt djärva skrivning om falska profeter.
http://www.varldenidag.se/kommentar/2015/12/11/Olof-Edsinger-Inte-kallade-till-overseende-med-falska-profeter/
Frågan blir då tydlig för mig: Är det en falsk profet i den mediala informationen så bör jag ställa mig frågan vilken jag skall försöka följa.
Kanske inte enkelt men det finns bara en enda väg.
Lars G Berg
